En rättvis modell för beredskapsersättning
Sveriges transportföretag står redo att bidra till samhällets beredskap. Åkerier, bussar, hamnar och många andra behövs för att säkra samhällets förmåga i kris och krig.
Men när ett företag pekas ut som samhällsviktigt innebär det idag att du står utan kompensation för vad det faktiskt kostar – extra kapacitet, tillgänglighet för militärövningar, ökade driftkostnader. Företagen tvingas i praktiken agera kreditgivare åt staten.
Transportföretagen föreslår:
Inför en rättvis modell för beredskapsersättning för godstansporter
Vad handlar det om?
Vi föreslår ett avtalsbaserat system med tre delar:
- En årlig beredskapspeng för att hålla kapacitet tillgänglig.
- En aktiveringsersättning som täcker verifierade merkostnader vid insats.
- Och en åläggandekompensation som ersätter nettokostnad och förluster vid statliga förfoganden – med skyndsam utbetalning så att företag inte behöver agera bank åt staten i kris.
Hur?
Systemet införs som försöksverksamhet 2027–2029 och beräknas vara i full drift från 2030. I budgetpropositionen för 2027 avsätts 1 miljard kronor på utgiftsområde 22, samt 50 mnkr till Försvarsmakten för administration och kontroll på utgiftsområde 6. I full drift beräknas kostnaden till cirka 1,5 miljarder per år. Försvarsmakten ges ett regeringsuppdrag att förbereda avtal med beredskapsviktiga företag.
Reformen minskar också behovet av dyra ad hoc-stöd vid kris.
Sveriges Bussföretag föreslår:
Inför en rättvis modell för beredskapsersättning för kollektivtrafik
Hur?
För den lokala och regionala busstrafiken är det landets regioner som är ansvariga, också i ett beredskapsläge. För att busstrafiken då ska fungera behövs nya avtalsskrivningar med de trafikföretag som kör trafiken. Initiativ har tagits men inte lett till samlade nationella beslut – våra regionala politiker behöver driva på arbetet som pågår inom ramen för Kollektivtrafikens Avtalskommitté för en standardiserad avtalsbilaga kring frågan.