![Webb_Hero_Clean_3000px ([19968]289e346560c55154e31fb4520e5b1eca).jpg](/globalassets/qbank/webb_hero_clean_3000px-19968289e346560c55154e31fb4520e5b1eca.jpg?quality=75&width=2000&height=1000&rmode=crop)
Vår beredskap är grön
Fram till valet kommer Transportföretagen att presentera tio förslag på åtgärder som skulle göra transportsektorn både mer grön och robust. Här kan du läsa mer om förslagen och vårt valarbete. Sidan uppdateras löpande.
Det finns en stark vilja från transportnäringen att bidra till ett hållbart och motståndskraftigt samhälle, inte i framtiden utan redan idag. Det som gör transporterna hållbara gör dem också robusta: tillgång till energi och drivmedel, fungerande infrastruktur, stärkt kompetensförsörjning och regelverk som stärker kapaciteten i hela landet.
Och svensk transportnäring är i rörelse. Företag investerar, utvecklar, bygger om och testar nytt. De planerar effektivare logistik, kombinerar trafikslag och söker sätt att använda vägar, järnvägar, sjövägar och luftvägar där de gör mest nytta. Samtidigt bromsas investeringar och hållbara satsningar av krångliga regler, bristande infrastruktur och bristande tillgång på hållbar energi. Det leder till att samhällets motståndskraft försvagas.
Det handlar inte om brist på vilja eller kapacitet. Svensk transportnäring investerar, utvecklar och söker nya lösningar. Problemet är att det politiska och administrativa maskineriet inte hänger med i den verklighet Sverige nu står inför.
Vi måste se till att släppa fram världens grönaste transporter. För konkurrenskraften, klimatet och Sveriges motståndskraft.
7. Säkra samhällsviktigt flyg i hela Sverige
När minuter räknas måste ambulansflyg, räddningstjänst, brandflyg och andra samhällsviktiga flygtransporter kunna nå hela Sverige. I dag finns 27 beredskapsflygplatser som kan öppna även utanför ordinarie öppettider. Men fler flygplatser kan behövas när en akut eller prioriterad transport ska genomföras.
Flygplatser som står utanför systemet kan redan i dag behöva öppna för samhällsviktigt flyg men får då ingen ersättning. Då riskerar beredskapen att bygga på lokala lösningar och otillräcklig kostnadstäckning. När staten förväntar sig att flygplatser ska stå redo måste staten också säkerställa att uppdraget är tydligt och finansierat.
6. Värna den upphandlade trafiken
En oroande föreställning sprider sig om att det offentliga ska driva mer av sin samhällsservice i egen regi. Tanken om att det offentliga skulle lösa komplexa utmaningar som förarbrist eller säkerhetsutmaningar bättre än de företag som lever och andas trafiklösningar är en riskabel utveckling.
När valet av driftsform får övertrumfa samhällsnyttan drabbar det resenärerna, skattebetalarna och den offentliga servicen. Den region eller kommun som överväger verksamhet i egen regi riskerar inte bara att hämma konkurrensen som drivkraft för innovation och effektivitet. Det finns också en risk att annan kollektivtrafik blir lidande. Saknas möjligheten att även köra offentligt upphandlad trafik, blir det svårt att överleva på den säsongsbundna turist- och beställningstrafiken. Om bolagen, ofta små och lokala, tvingas lägga ner finns inte bussen när idrottslaget vill boka en resa eller turisten ta en taxi till ett besöksmål.
![7U0A3490 ([8058]80694a78a2e966749464a388fb3954b7).jpg](/globalassets/qbank/7u0a3490-805880694a78a2e966749464a388fb3954b7.jpg?quality=75&width=1024&height=800&rmode=max)
5. Halvera regelkrånglet
Politiker har pratat om regelkrångel länge. Men få har lyckats göra något åt det. En anledning är att det är svårt att veta var krånglet faktiskt uppstår – och ännu svårare att veta vilka konkreta åtgärder från politiken som gör skillnad.
Transportföretagen har gjort det jobbet. Vi har identifierat var det skaver och tagit fram politiska förslag som drastiskt skulle minska regelkrånglet för transport- och logistikföretag.
Om 10 000 transport- och logistikföretag lägger i snitt 40 timmar per år på onödig administration är det 280 miljoner kronor som går till krångel istället för verksamhet.
![mp26439209-depressed-female-worker-feeling-tired-being-annoyed-by-clients ([16411]e589499551862a4bca3a2524282269a2).jpg](/globalassets/qbank/mp26439209-depressed-female-worker-feeling-tired-being-annoyed-by-clients-16411e589499551862a4bca3a2524282269a2.jpg?quality=75&width=1024&height=800&rmode=max)
4. Ge tysta och utsläppsfria transporter bättre villkor
Under de senaste åren har skatten på bensin, diesel och gas sänkts kraftigt. Det har varit en lättnad för svenska transportföretag i en tid av geopolitisk osäkerhet. Samtidigt har skatten på el för laddning av fordon knappt rörts. För ett åkeri som funderar på att elektrifiera sin flotta skickar det en tydlig signal, fast inte den politiken önskar.
Vill vi att godstransporterna ska elektrifieras och utsläppen minska? Då kan det inte bli dyrare att ladda med el medan det blir billigare att tanka diesel.
![MicrosoftTeams-image (11) ([3819]b7ad9feee9f199d0edd35fc22922d3e7).jpg](/globalassets/qbank/microsoftteams-image-11-3819b7ad9feee9f199d0edd35fc22922d3e7.jpg?quality=75&width=1024&height=800&rmode=max)
3. Tillåt CSN-lån för körkort
Vart tredje transportföretag saknar idag förare. Antalet personer med D-körkort (bussförare) har nästan halverats sedan år 2000. Inträdet på arbetsmarknaden är svårt för många unga. Samtidigt behöver 150 000 personer rekryteras till transportsektorn fram till 2040.
Unga ser pessimistiskt på sina möjligheter att få ett jobb – och vägen in i flera transportyrken är ofta stängd för den som inte har egna pengar eller en arbetsgivare som betalar för körkortsutbildningen. Ett körkortslån hade dessutom varit en samhällsekonomisk vinst redan om två av 40 låntagare får ett jobb.
Att ta ett körkort kostar. Det gäller inte minst körkort för tunga fordon där prislappen ligger på 30 000 – 80 000 kronor.
![28376393-driving-license ([6248]11515223005dcdd8a47bd990c421bf56).jpg](/globalassets/qbank/28376393-driving-license-624811515223005dcdd8a47bd990c421bf56.jpg?quality=75&width=1024&height=800&rmode=max)
2. En rättvis modell för beredskapsersättning
Sveriges transportföretag står redo att bidra till samhällets beredskap. Åkerier, bussar, hamnar och många andra behövs för att säkra samhällets förmåga i kris och krig.
Men när ett företag pekas ut som samhällsviktigt innebär det idag att du står utan kompensation för vad det faktiskt kostar – extra kapacitet, tillgänglighet för militärövningar, ökade driftkostnader. Företagen tvingas i praktiken agera kreditgivare åt staten och andra offentliga aktörer.
![mp8471428-militart-ovningsomrade ([15913]6aa2a55ede8f2b835b8d01d0d5b871cc).jpg](/globalassets/qbank/mp8471428-militart-ovningsomrade-159136aa2a55ede8f2b835b8d01d0d5b871cc.jpg?quality=75&width=1024&height=800&rmode=max)
1. Fler företag måste kunna ladda ”hemma”
De flesta som kör tunga transporter i Sverige är små företag. Många vill elektrifiera. Men de fastnar - inte för att tekniken saknas, utan för att de inte kan få besked om när de får koppla in sig på elnätet.
En lastbil eller buss som kan gå på el behöver framför allt ladda ”hemma”, vid depån eller terminalen. Inte vid en publik laddstation längs motorvägen. Och just den anslutningen, till det lokala elnätet, kan idag ta år. Utan besked om när, eller ens om, anslutningen kommer på plats går det inte att planera investeringen.
Stora industriföretag har resurser att hantera det. Ett åkeri med tio anställda har det inte.
Så tycker svenskarna om transporter
Valet är en möjlighet för alla svenska medborgare att fatta beslut kring vilken framtid de vill se de närmaste fyra åren. Men faktum är att det finns svar att hämta redan i dag. På uppdrag av Transportföretagen har analysföretaget Demoskop under året genomfört en serie enkäter om olika transportfrågor.
Vad är det till exempel som hindrar människor från att skaffa en elbil? Hur väl upplevs den svenska järnvägen fungera? Och hur viktig upplevs bilen vara för boende i olika landsändar? Nedan kan du läsa mer om våra publicerade undersökningar och ta del av statistiken.
Våra Demoskop-undersökningar
Kontaktpersoner
Love Hansson
Näringspolitisk expert