Vår beredskap är grön
Transporter bygger samhället och Sverige behöver transporter som fungerar i fred, kris och ytterst krig. Det finns en stark vilja från transportnäringen att bidra till ett hållbart och motståndskraftigt samhälle, inte i framtiden utan redan idag.
Det finns en stark vilja från transportnäringen att bidra till ett hållbart och motståndskraftigt samhälle, inte i framtiden utan redan idag. Det som gör transporterna hållbara gör dem också robusta: tillgång till energi och drivmedel, fungerande infrastruktur, stärkt kompetensförsörjning och regelverk som stärker kapaciteten i hela landet.
Och svensk transportnäring är i rörelse. Företag investerar, utvecklar, bygger om och testar nytt. De planerar effektivare logistik, kombinerar trafikslag och söker sätt att använda vägar, järnvägar, sjövägar och luftvägar där de gör mest nytta. Samtidigt bromsas investeringar och hållbara satsningar av krångliga regler, bristande infrastruktur och bristande tillgång på hållbar energi. Det leder till att samhällets motståndskraft försvagas.
Det handlar inte om brist på vilja eller kapacitet. Svensk transportnäring investerar, utvecklar och söker nya lösningar. Problemet är att det politiska och administrativa maskineriet inte hänger med i den verklighet Sverige nu står inför.
Vi måste se till att släppa fram världens grönaste transporter. För konkurrenskraften, klimatet och Sveriges motståndskraft.
Fyra förslag för att halvera regelkrånglet
Politiker har pratat om regelkrångel länge. Men få har lyckats göra något åt det. En anledning är att det är svårt att veta var krånglet faktiskt uppstår – och ännu svårare att veta vilka konkreta åtgärder från politiken som gör skillnad.
Transportföretagen har gjort det jobbet. Vi har identifierat var det skaver och tagit fram politiska förslag som drastiskt skulle minska regelkrånglet för transport- och logistikföretag.
Om 10 000 transport- och logistikföretag lägger i snitt 40 timmar per år på onödig administration är det 280 miljoner kronor som går till krångel istället för verksamhet.
![mp26439209-depressed-female-worker-feeling-tired-being-annoyed-by-clients ([16411]e589499551862a4bca3a2524282269a2).jpg](/globalassets/qbank/mp26439209-depressed-female-worker-feeling-tired-being-annoyed-by-clients-16411e589499551862a4bca3a2524282269a2.jpg?quality=75&width=1024&height=800&rmode=max)
Ge tysta och utsläppsfria transporter bättre villkor
Under de senaste åren har skatten på bensin, diesel och gas sänkts kraftigt. Det har varit en lättnad för svenska transportföretag i en tid av geopolitisk osäkerhet. Samtidigt har skatten på el för laddning av fordon knappt rörts. För ett åkeri som funderar på att elektrifiera sin flotta skickar det en tydlig signal, fast inte den politiken önskar.
Vill vi att godstransporterna ska elektrifieras och utsläppen minska? Då kan det inte bli dyrare att ladda med el medan det blir billigare att tanka diesel.
![MicrosoftTeams-image (11) ([3819]b7ad9feee9f199d0edd35fc22922d3e7).jpg](/globalassets/qbank/microsoftteams-image-11-3819b7ad9feee9f199d0edd35fc22922d3e7.jpg?quality=75&width=1024&height=800&rmode=max)
Fler yrkesförare med körkort
Vart tredje transportföretag tackar idag nej till affärer för att de saknar förare. Antalet personer med D-körkort (bussförare) har nästan halverats sedan år 2000. Inträdet på arbetsmarknaden är svårt för många unga.
Unga ser pessimistiskt på sina möjligheter att få ett jobb – och vägen in i flera transportyrken är stängd för den som inte har egna pengar eller en arbetsgivare som betalar.
Att utbilda sig till lastbils- eller bussförare kostar vanliga personer 30 000 – 80 000 kronor. Sedan körkortslånet stängdes 2024 finns ingen offentlig finansieringsväg. En 22-åring i Norrland som vill bli lastbilsförare har i praktiken inget alternativ.
![28376393-driving-license ([6248]11515223005dcdd8a47bd990c421bf56).jpg](/globalassets/qbank/28376393-driving-license-624811515223005dcdd8a47bd990c421bf56.jpg?quality=75&width=1024&height=800&rmode=max)
En rättvis modell för beredskapsersättning
Sveriges transportföretag står redo att bidra till samhällets beredskap. Åkerier, bussar, hamnar och många andra behövs för att säkra samhällets förmåga i kris och krig.
Men när ett företag pekas ut som samhällsviktigt innebär det idag att du står utan kompensation för vad det faktiskt kostar – extra kapacitet, tillgänglighet för militärövningar, ökade driftkostnader. Företagen tvingas i praktiken agera kreditgivare åt staten.
![mp8471428-militart-ovningsomrade ([15913]6aa2a55ede8f2b835b8d01d0d5b871cc).jpg](/globalassets/qbank/mp8471428-militart-ovningsomrade-159136aa2a55ede8f2b835b8d01d0d5b871cc.jpg?quality=75&width=1024&height=800&rmode=max)
Fler måste kunna ladda bilen "hemma"
De flesta som kör tunga transporter i Sverige är små företag. Många vill elektrifiera. Men de fastnar - inte för att tekniken saknas, utan för att de inte kan få besked om när de får koppla in sig på elnätet.
En lastbil eller buss som kan gå på el behöver framför allt ladda ”hemma”, vid depån eller terminalen. Inte vid en publik laddstation längs motorvägen. Och just den anslutningen, till det lokala elnätet, kan idag ta år. Utan besked om när, eller ens om, anslutningen kommer på plats går det inte att planera investeringen.
Stora industriföretag har resurser att hantera det. Ett åkeri med tio anställda har det inte.
Kontaktpersoner
Love Hansson
Näringspolitisk expert