Direkt till innehållet (Tryck Enter)

-

”Dags att börja om Nollvisionen och satsa på vägarna”

Om hon vore infrastrukturminister för en dag skulle hennes första åtgärd vara att kalla in Trafikverkets generaldirektör och börja om från början med Nollvisionen genom att se över hur de bygger, planerar och underhåller vägarna. Möt Maria Nordqvist på föreningen Sveriges MotorCyklister, SMC, som tycker att det talas alldeles för sällan om vägunderhållets betydelse för trafiksäkerheten.

Det råder inget tvivel. Efter bara någon minuts samtal förstår jag att Maria Nordqvist, politisk sekreterare på Sveriges Motorcyklister, brinner för åtminstone två saker: motorcyklar och trafiksäkerhet. En annan sak jag ganska snart inser är att lika mycket som hon gillar motorcyklar och trafiksäkerhet ogillar hon förmodligen vajerräckena på 2+1-vägarna.

– Vi älskar inte direkt vajerräckena, de är livsfarliga för motorcyklister, bekräftar Maria Nordqvist.

Hon menar att det finns bättre alternativ till de svenska vajerräckena.

– Det finns mitträfflor till exempel, mycket snabbare och billigare att sätta upp.

Och inte livsfarliga för motorcyklister kan tilläggas. 83 motorcyklister har omkommit i räckesolyckor i Sverige sedan 2000. Maria Nordqvist förklarar att Sverige har bland de högsta dödstalen i världen i räckesolyckor.

– Chansen att överleva är större för en motorcyklist om denne krockar med en bil istället för ett vajerräcke.

Dessutom, menar Maria Nordqvist, kräver vajerräckena underhåll vilket kostar pengar och är en allvarlig risk för vägarbetarna.

– Betongräcken är dyrare att installera men i stort sett underhållsfria. Och behövs det inga sidoräcken ska de inte sättas upp. Förlåtande sidoområden borde alltid vara det självklara alternativet för väghållaren.

Maria Nordqvist menar att det vore önskvärt med en säkerhetszon mellan vägbana och mitt-eller sidoräcke på minst 1,5 meter.

– Det skulle kunna förhindra att MC-förare fastnar i räcket. Det skulle också göra att den som får fel på bilen kan stanna på vägren samt att cyklister, mopedister och fotgängare kan använda vägrenen.

Viktig fråga för MC-världen 

För MC-världen, om vi får kalla den så, finns det en faktor som är viktigare än allt annat när vi pratar trafiksäkerhet: friktion. När du kör på endast två hjul är det extra viktigt att det finns en bra friktion mot vägbanan, finns det inte någon friktion, ja då är det fara och färde. Och då kommer vi osökt in på en annan sak som Maria och Sveriges Motorcyklister skarpt ogillar och det är grus på vägbanan.

– Pudelns kärna är att Trafikverket har för lite pengar till underhåll och använder underhållsmetoder som inte förenliga med svenskt trafiksäkerhetsarbete. De leder till skador på både människa och fordon.

 

Maria Nordqvist exemplifierar med att kostnaden för glasskador för bil har ökat med 400 procent(!) under de senaste 15 åren. En av orsakerna till detta menar Maria Nordqvist och SMC är att det används mycket grus i underhållsarbetet.

– Och i en fjärdedel av olyckorna där en motorcyklist skadas allvarligt utanför tätort så beror det just på grus på vägbanan.

När snabellagning lanserades användes den bara på vägar med max 50 kilometer i hastighetsgräns. Nu för tiden händer det att det används även på motorvägar

Gruset gör att vägbanan får en friktion som motsvarar vinterväglag. Att det ligger grus på vägarna beror i huvudsak på två saker. Den ena är att det används flitigt i underhållsarbetet och Maria Nordqvist menar att entreprenörerna slarvar med att sopa bort det. Trafikverket följer inte upp och kontrollerar att entreprenörerna har gjort det de säger att de har gjort.

– I Norge görs snabellagning på en sträcka av max fem kilometer, sedan ska gruset sopas bort. De har också speciella varningsskyltar för MC som uppmärksammar förarna om faran.

För den som inte vet vad snabellagning är så är det lagning av sprickor eller hål i vägen med hjälp av en så kallad snabellagare. Det är en speciellt utformad lastbil som sprutar ut bindemedel och finkornigt grus via en tjock slang, på så vis kan materialet spridas mer precist över det skadade partiet. Metoden är snabb och effektiv skriver Trafikverket på sin hemsida, men den är alltså orsaken till att gruset hamnar på vägen.

– När snabellagning lanserades användes den bara på vägar med max 50 kilometer i hastighetsgräns. Nu för tiden händer det att det används även på motorvägar, säger Maria Nordqvist.

Det andra skälet till varför grus hamnar på vägbanan är stödremsorna längs med vägkanten, som är till för att underlätta vattenavrinning. Men är det exempelvis mycket tung trafik på en smal väg kan gruset från stödremsorna dras ut på vägen i kurvorna. Resultatet blir en ökad risk för att motorcyklister tappar fästet i kurvorna.

– Jag pratade nyligen med en man som fått en hjärnblödning i somras när han krockade med en bil efter att ha fått sladd i en stödremsa i en kurva.

För 30-40 år sedan var inte asfalten hal, då sökte motorcyklisterna upp vägar med ny asfalt för där var det bra beläggning med hög friktion

Problemet är enkelt att åtgärda men det finns det inga krav på och det finns inte heller några pengar.

Ett annat problem på dagens vägnät är hal asfalt menar Maria Nordqvist.

– Om du åker ut på en nylagd beläggning så möts du nästan alltid av en skylt som varnar för halka.

Och det kan man ju tycka är lite märkligt, för man trodde ju att ny beläggning skulle leda till ökad trafiksäkerhet.

– För 30-40 år sedan var inte asfalten hal, då sökte motorcyklisterna upp vägar med ny asfalt för där var det bra beläggning med hög friktion, menar Maria Nordqvist.

Hon kan hålla med vägingenjören Johan Granlund om att någon myndighet borde regelbundet granska Trafikverket, hur de förvaltar skattemedlen, vilka metoder de använder och så vidare.

– I Norge finns det Veitilsynen, det kanske vi också skulle ha, funderar Maria.

Hon har reflekterat över att det så sällan numera pratas om bättre underhåll av vägarna när det pratas om trafiksäkerhet. Det är mest sänkta hastighetsgränser från 90 till 80 och mycket av ansvaret har lagts på trafikanterna.

Om du vore infrastrukturminister och hade obegränsat med pengar, vad vore den första åtgärd du hade vidtagit?

Man skulle kunna tro att Maria Nordqvist fått frågan i förväg för hon var inte svaret skyldig:

– Då hade jag kallat in Trafikverkets generaldirektör och sagt att ska vi inte börja om med Nollvisionen? Se över hur vi planerar, bygger och underhåller vägarna och inkludera alla trafikanter, även MC-och mopedförare.

Hon hade också satsat mer på upphandlingarna eftersom det verkar det som myndigheten inte ställer rätt krav från början och allt blir dyrare än vad man trodde innan upphandlingen.

– Och istället för att sänka hastighetsgränser från 90 till 80 hade jag satsat på underhåll av vägarna. Jag hade också stoppat utbyggnaden av mitträcken tills vi har säkra mitträcken – för alla.

Och till sist, så klart:

– Jag skulle anställa några motorcyklister högt upp i Trafikverket!

Text: Anders Josephsson

Transportföretagen är bransch- och arbetsgivarorganisationen för transportnäringen. Klicka på ett av alternativen nedan för att anpassa startsidan med branschspecifikt innehåll.