Sammanfattning av förslagen i betänkandet
Betänkandet föreslår en uppdaterad reduktionsplikt där reduktionsnivån höjs successivt över tid och ska göras mer kostnadseffektivt och flexibelt genom en rad förslag till förändringar.
För att öka elektrifieringen i närtid föreslås höjd skatt på bensin och diesel. Malusgränsen för lätta fordon sänks samtidigt som malusperioden förlängs till fem år. Klimatpremien för tunga lastbilar och arbetsmaskiner föreslås förlängas, och möjligheten att återbetala energiskatt för el som används i tunga lastbilar och bussar ska analyseras. Dessutom föreslås att miljöklass 3 delas upp.
Betänkandet betonar också vikten av en accepterad och trygg omställning. Energiskatten på el föreslås därför sänkas och anslaget till elbilspremien höjas. Den tillfälliga utökade nedsättningen av skatt på jordbruksdiesel föreslås förlängas tills vidare. Bränslefaktorn och bränsletillägget i fordonsskatten för dieseldrivna personbilar och lätta lastbilar ska tas bort. Även skatten på uppvärmningsbränslen föreslås sänkas. För att underlätta omställningen ska energi- och klimatrådgivningen förstärkas, och stöd till grundläggande kommersiell service i glesbygden ska fortsatt öronmärkas samtidigt som stödet utvärderas. Ett avskaffande av Pumplagen föreslås.
När det gäller energibeskattningen föreslår betänkandet flera förändringar för att skapa ett mer anpassat och effektivt system. Principerna för direkt prissättning av koldioxidutsläpp ska uppdateras och uppdelningen mellan energi- och koldioxidskatt tas bort. En ny struktur för beskattningen av uppvärmningsbränslen införs. Skatten på naturgas och gasol för motordrift föreslås höjas, medan nedsättningen av förmånsvärdet för laddbara bilar och gasbilar successivt fasas ut. Betänkandet föreslår också att det koldioxidbaserade beloppet i fordonsskatten höjs samtidigt som gränsen för när koldioxidbeloppet tas ut sänks. Slutligen föreslås att miljöklasserna för bensin och diesel avskaffas år 2031.
