Transporter av gods och människor är en grundförutsättning för tillväxt, välfärd och möten mellan människor. Transporter påverkar också miljöpåverkan och bidrar till klimatförändringar genom koldioxidutsläpp och andra växthusgaser. Men det är inte transporterna i sig som är problemet och ska begränsas, det är utsläppen.
Transportsektorn står inför en spännande utveckling mot ökad hållbarhet och minskade utsläpp. Flera trender pekar mot en framtid med drastiskt minskad miljöpåverkan:
Det finns ett flertal klimatskadliga växthusgaser som påverkar hållbarhet och klimat. Men fokus brukar ligga på hur koldioxidutsläppen påverkar det globala klimatet.
Koldioxidutsläppen har en påverkan på det globala klimatet, och en stor del av världens beslutsfattare har en ambition att minska dessa för bättre hållbarhet. Under år 2023 uppgick det globala koldioxidutsläppet till 38 miljarder ton. De tre största utsläpparländerna i världen är Kina, USA och Indien (med en andel av 32, 13 och 8 procent).
Sverige släppte ut 44,4 miljoner ton koldioxidekvivalenter under 2023. Det innebär det att Sverige står för knappt 0,1 procent av de globala utsläppen. Sverige står alltså för en mycket liten andel av de globala koldioxidutsläppen men ambitionen är att Sverige ska ha netto-noll växthusgasutsläpp år 2045, en ambition med ett brett stöd i samhället för ökad hållbarhet.
Sverige har under lång tid visat att det går att kombinera ekonomisk tillväxt med minskade växthusgasutsläpp och ökad hållbarhet. Sveriges BNP har nästan fördubblats sedan år 1990, samtidigt som utsläppen har reducerats med 38 procent. Detta visar att miljöpåverkan kan minskas utan att bromsa utvecklingen.
Av Sveriges totala utsläpp år 2023 står inrikes transporter för 13,9 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket motsvarar 31 procent. Under de senaste 30 åren har transportsektorns andel av växthusgasutsläpp legat mellan 25 och 35 procent, samtidigt som både befolkningen och transporterna har ökat. För mer information om transportutvecklingen över tid, se vår detaljerade analys.
Att transportsektorns andel av de totala utsläppen har över tid legat relativt stabilt hänger ihop med att andra samhällssektorer, under flera decennier, succesivt fasat ut fossila bränslen för bättre hållbarhet, inte minst inom värmeproduktion, bostads- och servicesektorn.
Transportsektorns totala utsläpp har minskat ca 40 procent mellan 1990 och 2023. Detta samtidigt som trafikarbetet på svenska vägar ökat från 64 000 till 82 000 miljoner fordonskilometer, vilket är en ökning med 27 procent. Utsläppen per fordonskilometer har alltså kontinuerligt minskat under perioden vilket visar på förbättrad hållbarhet. Under samma period har också befolkningen ökat med 23 procent.
Huvuddelen av transportsektorns utsläpp kommer från vägtrafiken, främst från personbilar, tunga och lätta lastbilar, arbetsmaskiner inom industri- och byggsektorn och jordbruket. Men de totala utsläppen minskar relativt snabbt för bättre hållbarhet.
År 2023 var utsläppen från personbilar 8,27 miljoner ton, cirka 36 procent lägre utsläpp jämfört med år 1990. Huvudorsaken till minskningen är kontinuerligt energieffektivare fordon, ökad användning av fossilfria drivmedel och på senare år en allt snabbare elektrifiering för förbättrad hållbarhet.
Sedan år 2021 tenderar frikopplingen mellan tillväxt och utsläpp för biltrafiken som den svenska ekonomin. Sedan år 2016 har persontransportarbetet med bil ökat med ca 9 procent. Samtidigt har utsläppen från personbilar minskat med cirka 36 procent vilket visar på kraftig förbättring av miljöpåverkan.
Elektrifieringen har gått snabbt och kommit långt i Sverige för att minska koldioxidutsläpp och förbättra hållbarhet. År 2024 nyregistrerades 269 582 personbilar, av dessa var 157 446 laddbara. Det utgör en andel på 58,4 procent. Sett till hela personbilsflottan på drygt 5 miljoner bilar finns det 659 489 laddbara personbilar.
För tunga lastbilar är trenden att utsläppen från tunga lastfordon stadigt ökande från 1990 fram till den ekonomiska nedgången år 2008, vilket tydliggör kopplingen mellan godstransporter, handel och ekonomisk tillväxt. Läs mer om olika transportslag och deras roll i ekonomin.
Den tekniska utvecklingen och effektiviseringen av tunga fordon kunde inte fullt ut kompensera för trafiktillväxten för att minska miljöpåverkan. Det fanns inte heller under denna tidsperiod den tillgång på fossilfria drivmedel för långväga tunga transporter som det finns idag för förbättrad hållbarhet.
Från år 2008 har utsläppen minskat kraftigt och år 2023 var utsläppen från tunga lastbilar 2,78 miljoner ton, vilket är 31 procent lägre än år 2000. Trafiken, mätt i tonkilometer, har under samma tidsperiod ökat med 4 procent.
Frikopplingen mellan transportarbete och utsläpp har främst möjliggjorts genom användning av fossilfria drivmedel för förbättrad hållbarhet, antingen inblandad i konventionell diesel eller helt förnybar diesel (exempelvis HVO100). Ökad användning av biogas har också bidragit till minskade fossila utsläpp och bättre miljöpåverkan.
Elektrifieringen av tunga lastbilar är fortsatt i sin linda men utvecklas snabbt för att minska koldioxidutsläpp. År 2024 nyregistrerades 5230 tunga lastbilar, av dessa var 334 stycken laddbara. Det utgör en andel på 6,5 procent. År 2024 fanns det 807 laddbara tunga lastbilar i trafik i Sverige.
Transportekonom
