Transportslagen

Personbilar

Åtta av tio transporter sker på vägnätet och personbilen har en central roll i mångas liv. Omkring 58 000 personer i Sverige arbetar i företag som säljer bilar inom handeln alternativt utför service på personbilar.

Urbanisering, utökat hållbarhetsfokus och att färre har råd med körkort pekar ofta ut som faktorer som skulle göra bilen alltmer överflödig i samhället. Antalet personbilar per capita har tvärt emot detta växt under 2010-talet och för många är bilen helt nödvändig av pendlingsskäl eller för att ta sig till olika aktiviteter.

Bilen är särskilt viktig för personer som bor i glesbygd, vilket illustreras av att antalet personbilar per capita i Sverige är lägst i Stockholm och högst på Gotland.

Det finns en grad av sanning i att andelen personer som tar körkort har minskat, om än marginellt. Antalet personer med körkort är dock fler än någonsin eftersom befolkningen växer. Dessutom har andelen unga med körkort ökat från 57 till 60 procent sedan 2002. Unga vuxna har alltså körkort i högre utsträckning idag än i början av 2000-talet, vilket tyder på att bilen kommer att spela en avgörande roll för samhälle, infrastruktur och transportsektorn även framöver. 

Sjötransporter

Tre fjärdedelar av jordens yta är täckt av vatten och sjöfarten är därför en mycket viktig del av transportinfrastrukturen. Sverige låg under stora delar av 1900-talet i absolut framkant i flera segment av sjöfarten med många framgångsrika rederier.

Idag är motsvarande omkring 10 000 personer heltidsanställda direkt på svenska fartyg eller i rederierna. Tittar man däremot på alla sjöfartsrelaterade yrken i ett bredare kluster – skeppsmäklare, hamnar, administration och så vidare – är siffran upp till tio gånger så hög.

Omkring sju av tio av alla fartyg i svenska hamnar är passagerarfartyg, medan tre av tio utgörs av lastfartyg. Större delen av det gods som transporteras via sjöfarten gör det till eller från hamnar utomlands, men en sjundedel skeppas inom landet. 

Den svenska sjöfarten har upplevt en del svårigheter under det senaste decenniet. Antalet passagerare minskade ungefär med 2,4 miljoner personer mellan 2007 och 2019 – dels i sviterna av finanskriser, en även till följd av att vissa konkurrensvillkor har avvikit kraftigt från villkoren i omvärlden. Antalet passagerare minskade ytterligare 54 procent under 2020 till följd av coronapandemin.

Även om handelsflottan minskade något mellan 2007 och 2019, men fartygen har samtidigt blivit större och transporterar idag en större last räknat i vikt än före 2008. Däremot påverkade coronapandemin även flottan negativt, den minskade med drygt 20 procent under 2020. 

Flyg

Flyget utgör en förutsättning för att säkra, snabba och effektiva transporter mellan stora avstånd och till platser där annan transportinfrastruktur är otillräcklig. År 2019 fanns det drygt 300 flygbolag i Sverige.

Sett till antalet landningar på svenska flygplatser under 2020 var nästan hälften utrikestrafik, drygt en fjärdedel inrikesflygningar och resterande utgjordes av taxiflyg och övrig flygverksamhet. 

Globalisering, ökad internationell rörlighet och avregleringar av flygmarknaden har lett till en kraftig uppgång av antalet resor till och från utlandet. De flesta av dessa går inte att ersätta med andra transportslag.

Antalet utrikespassagerare vid svenska flygplatser, innan pandemin bröt ut, var sex gånger högre än för 40 år sedan. Däremot toppade utrecklingen för inrikesresor redan år 1990 och kurvan har sedan dess planat ut.

Det kommersiella flyget hamnar ofta i strålkastarljuset när det gäller frågor om klimat och miljö. Under 2019 stod flyget för bara ungefär 5 procent av de samlade koldioxidutsläppen i Sverige, jämfört med exempelvis de 27 procent som kommer från industrin. Globalt är siffran 2 procent.

Flyget har också lyckats minska sin miljöpåverkan under de sista decennierna till följd av bättre motorer och alltmer bränslesnål teknik. Från och med 2008 har effektiviseringen varit så stor att den i princip har uppvägt det kraftigt ökade antalet resenärer. Enligt en prognos från Transportstyrelsen 2019 väntades nettoutsläppen från flyget minska med 14 procent mellan 2017 och 2025, trots ett ökat antal passagerare.

Buss

Antalet bussar i trafik har varierat mycket sedan år 2000. Mellan 2000 och 2008 minskade antalet med cirka 7 procent, för att sedan vända uppåt igen. År 2018 var antalet ungefär detsamma som år 2000 men har sedan dess minskat med drygt 6 procent.

Under åren har branschen genomgått en konsolidering där antalet små bussföretag har minskat i antal, och de stora bussföretagen har blivit större. Det regionala utbudet, som mäts i antal befintliga utbudskilometer per invånare i länet, varier dock över landet. 

Uppsala och Jämtlands län har det största regionala bussutbudet, drygt 107 respektive 91 kilometer per invånare. På andra sidan av spektrumet återfinns Västmanland och Goland som har strax under hälften så många busskilometer per invånare. 

Den vanligaste bussklassen är typ II som ofta går under beteckningen "regionbuss". Dessa bussar används ofta till förortstrafik i anslutning till stora städer. Den näst vanligaste klassen är typ I, vilket är den klassiska stadstrafikbussen med både stå- och sittplatser, men utan bälteskrav. Klass A och B-bussar är mindre fordon som har plats för högst 22 passagerare, och dessa står för en åttondel av bussflottan.

Tåg

Tågtrafiken i Sverige har ökat sedan 2004, både persontransporter och godstransporter. Under helåret 2019 gjorde privatpersoner nästan 260 miljoner tågresor, vilket motsvarar fler än 25 resor per person. Pandemin satte däremot spår. Antalet personresor minskade med nästan 40 procent mellan 2019 och 2020.

Godstransporterna har ökat med 7 procent sedan 2014. Till följd av malmutvinningen är det inte konstigt att ungefär en fjärdedel av godset som transporterades på svenska järnvägar fraktas längs Malmbanan.

2009 uppmättes den lägsta nivån av godstransporter under 2000-talet. Detta berodde i stor utsträckning på att finanskrisen medförde en minskad efterfrågan på svenska råvaror. Under återhämtningsfasen har Malmbanan, mellan Luleå och Narvik i Norge, varit en drivande faktor i ökningstakten av transportarbetet. Till följd av malmutvinningen är det inte konstigt att ungefär en fjärdedel av godset som transporteras på svenska järnvägar fraktas längs Malmbanan