Sveriges transportmedel omfattar en mängd olika transportslag som tillsammans bildar ryggraden i samhällets mobilitet. De vanligaste transportmedlen är lastbil, personbil, buss, fartyg, flygplan och tåg. Beroende på vad som ska transporteras och hur lång sträcka som ska färdas kan ett visst transportmedel vara mer lämpligt än ett annat. Sett till samhället och ekonomin kompletterar de olika transportslagen varandra för optimal transportlösning.
Lastbilstransport utgör det dominerande transportmedlet för godstransport i Sverige. I Sverige finns det drygt 13 500 företag som säkrar svenska lastbilstransporter, främst åkerier. Dessa företag har tillsammans motsvarande drygt 65 000 heltidsanställda inom lastbilstransport-sektorn.
Åkerinäringen som driver lastbilstransport är en utpräglad småföretagarbransch. Många lastbilstransport-företag är antingen delägare i en lastbilcentral eller kör för transportförmedlare som administrerar deras transportlösningar.
På Sveriges vägar transporteras varje år drygt 450 miljoner ton varor genom lastbilstransport. Lastbilstransport hanterar allt från:
Lastbilstransport är så fundamentalt att praktiskt taget allt vi kommer i kontakt med dagligen har transporterats med detta transportmedel i ett eller flera led.
Källa: SCB, Företagens ekonomi. År 2022.
Majoriteten av allt gods inom Europa fraktas med lastbilstransport. För långväga transporter är konkurrensen från andra europeiska lastbilstransport-företag hård.
Statistik för lastbilstransport:
2023 fanns det ungefär 5 miljoner personbilar i trafik, vilket gör personbilen till det mest använda transportmedlet för individuell mobilitet. Omkring 77 000 personer arbetar med försäljning och service av detta transportmedel.
Trots urbanisering och hållbarhetsfokus visar statistiken att personbilen som transportmedel fortsätter växa:
Personbilen som transportmedel är särskilt viktig för glesbygdsboende, vilket illustreras av att antalet per invånare är lägst i Stockholms län och högst i Dalarna och Gotland.
Mer statistik om svenska fordonsparken hittar du på Trafikanalys hemsida
Källa: SCB, Företagens ekonomi. År 2022.
Tre fjärdedelar av jordens yta är täckt av vatten och sjöfarten och dess hamnar utgör därför en mycket viktig del av transportinfrastrukturen. Sverige låg under stora delar av 1900-talet i absolut framkant i flera segment av sjöfarten med många framgångsrika rederier och idag är Göteborg vår största sjöfartsnod för gods.
Sjötransportens omfattning:
Idag är motsvarande omkring 9 100 personer heltidsanställda direkt på svenska fartyg eller i rederierna. Tittar man däremot på alla sjöfartsrelaterade yrken i ett bredare kluster – skeppsmäklare, hamnar, administration och så vidare – är siffran upp till tio gånger så hög.
Den svenska sjöfarten har upplevt en del svårigheter under det senaste decenniet. Antalet passagerare minskade ungefär med 2,4 miljoner personer mellan 2008 och 2019 – dels i sviterna av finanskriser, dels till följd av att vissa konkurrensvillkor har avvikit kraftigt från villkoren i omvärlden. Antalet passagerare minskade ytterligare 54 procent under 2020 till följd av coronapandemin. På senare år har dock passagerarantalet återhämtat sig något.
Även om handelsflottan minskade något mellan 2008 och 2023, har fartygen samtidigt blivit större och transporterar idag en större last räknat i vikt än före 2008. Däremot påverkade coronapandemin även flottan negativt, då den minskade med drygt 20 procent under 2020.
Sveriges hamnar utgör en viktig port gentemot omvärlden såväl för konsumtionsvaror som för basindustrin. År 2023 hanterades nästan 160 miljoner ton gods över kaj i de svenska hamnarna. 87 procent av all godshantering i svenska hamnar var med utrikes gods.
Källa: SCB, Företagens ekonomi. År 2022.
Flyget utgör en förutsättning för att säkra, snabba och effektiva transporter mellan stora avstånd och till platser där annan transportinfrastruktur är otillräcklig. År 2022 fanns det 290 företag i Sverige som utför luft- eller rymdtransport av passagerare eller gods.
Flygtransport som transportmedel har utvecklats kraftigt:
Miljöpåverkan från flygtransport:
Flyget lyfts ofta när det gäller frågor om klimat och miljö. Flyget står för mindre än fem procent av de samlade koldioxidutsläppen i Sverige. Flyget har minskat sin miljöpåverkan under de sista decennierna till följd av bättre motorer och allt mer bränslesnål teknik. Från och med 2008 har effektiviseringen varit så stor att den i princip har uppvägt det kraftigt ökade antalet resenärer.
Källa: SCB, Företagens ekonomi. År 2022.
Busstransport är en viktig del av kollektivtrafiken och utgör ett flexibelt transportmedel för både urban och regional trafik. Antalet bussar i trafik har varierat mycket sedan år 2000, men 2023 fanns drygt 14 300 bussar som transportmedel.
Mellan 2000 och 2008 minskade antalet med cirka 7 procent, för att sedan vända uppåt igen. Pandemin hade en tydlig effekt på branschen, mellan 2019 och 2020 minskade antalet med nästan 10 procent. 2022 och 2023 visar dock på en återhämtning.
Under åren har bussbranschen genomgått en konsolidering där antalet små bussföretag har minskat i antal, och de stora bussföretagen har blivit större. Genom att först tidigt gå över till biodrivmedel, och nu med elektrifieringen av fordonsflottan har bussbranschen varit en föregångare i att minska utsläppen under 25 år, mellan 2000-2023 minskade utsläppen av växthusgaser från bussbranschen med drygt 75 procent.
Den vanligaste bussklassen är typ II som ofta går under beteckningen "regionbuss". Dessa bussar används ofta till förortstrafik i anslutning till stora städer. Den näst vanligaste klassen är typ I, vilket är den klassiska stadstrafikbussen med både stå- och sittplatser, men utan bälteskrav. Klass A och B-bussar är mindre fordon som har plats för högst 22 passagerare, och dessa står för en åttondel av bussflottan.
Ta del av mer statistik på Sveriges Bussföretag sidor
Källa: SCB, Företagens ekonomi. År 2022.
Tågtrafiken i Sverige har ökat under hela 2000-talet, både persontransporter och godstransporter.
Under helåret 2023 gjorde privatpersoner nästan 244 miljoner tågresor, vilket motsvarar fler än 23 resor per person. Pandemin satte däremot spår. Antalet personresor minskade med nästan 40 procent mellan 2019 och 2020 men är nästa tillbaka till nivåerna innan pandemin.
Mätt i tonkilometer har godstransporterna ökat med 4 procent sedan 2014. År 2009 uppmättes den lägsta nivån av godstransporter under 2000-talet. Detta berodde i stor utsträckning på att finanskrisen medförde en minskad efterfrågan på svenska råvaror.
Under återhämtningsfasen har Malmbanan, mellan Luleå och Narvik i Norge, varit en drivande faktor i ökningstakten av transportarbetet. Till följd av malmutvinningen är det inte konstigt att ungefär en femtedel av godset som transporteras på svenska järnvägar fraktas längs Malmbanan år 2023.
Källa: SCB, Företagens ekonomi. År 2022.
Transportekonom
