Satsa på infrastruktur - samhällets blodomlopp

Infrastrukturens betydelse

Trots infrastrukturens betydelse har Sverige låtit infrastrukturen förfalla under en lång följd av år. Det har lett till att vi har en stor underhållsskuld på både väg- och järnvägsnätet. 

Transportföretagen är och har varit en av de tydligaste rösterna för en ökad satsning på underhåll av vår gemensamma transportinfrastruktur. 

Skälet till detta är ganska lätt att förstå. Svenska företag är under ständig konkurrensutsättning och en förbättrad tillgänglighet till marknader och kompetens är avgörande för handel och jobbtillväxten. Globala trender och utmaningar förändrar ständigt näringslivet och transportbehoven.

Ekonomisk tillväxt kommer även framöver att vara avgörande för möjligheterna att möta framtidsutmaningarna. En växande befolkning och en högre ekonomisk aktivitet gör att transporterna ökar, transportsystemets funktionalitet måste hålla jämna steg med denna utveckling. 

Svensk transportinfrastruktur lider sedan länge av kapacitetsbrister och ett eftersatt underhåll. Det skapar kostnader för samhället och riskerar försämra företagens förmåga att växa och anställa.

Under de närmaste åren behövs mer resurser, med tydligt fokus på att i framtiden skapa förutsättningar för en större andel förebyggande underhåll och mindre akuta och felavhjälpande åtgärder. Arbetet med att effektivisera användandet av samhällets knappa resurser måste intensifieras. På längre sikt behövs omfördelning och en bättre användning av pengarna, utifrån mer effektiva åtgärdsval. 

Det handlar om att mer effektivt vårda och förstärka den stora massan av redan befintlig transportinfrastruktur i systemet men även framtida nybyggnationer. För långsiktig tillväxt är det nödvändigt att prioritera näringslivets konkurrenskraft. Kapacitetsbrist, hastighetsnedsättningar, avbrott och förseningar är skadligt för transportsektorn och näringslivet i sin helhet. 

När det gäller våra vägar har regeringen de senaste åren tillskjutit mer medel till underhåll vilket är mycket positivt. Vi kan i vår väganalys Våra vägar se att det ger resultat. De statliga vägarna blir sakta bättre.

Regeringens mål är att underhållsskulden på vägnätet ska vara avbetald vid nästa planperiods slut, 2037.  Då gäller det att hålla i och hålla ut. 

När det gäller järnvägen är det mer dystert. Endast en mindre del av underhållsskulden kommer att vara amorterad vid nästa planperiods slut. Orsaken är att Trafikverket säger att de inte kan ta hand om mer medel till järnvägsunderhåll. Ett än mer omfattande underhållsarbete av järnvägen skulle leda till alltför kraftiga störningar i trafiken och det saknas enligt Trafikverket också entreprenörer i tillräcklig utsträckning för att omhänderta ett ännu kraftiga järnvägsunderhåll. 

Transportföretagen beklagar detta och anser att Trafikverket måste göra sitt yttersta för att pröva ny teknik, nya arbetsmetoder och effektivare omledning av trafik som kan leda till ett ökat järnvägsunderhåll de kommande åren. 

Trafikverket har satt ett mål för när underhållsskulden på järnvägen ska vara avbetald, år 2050. Transportföretagen välkomnar att det är målsatt, men ifrågasätter realismen med tanke på att endast 10-15 procent av underhållsskulden beräknas vara avbetald 2037. På 13 år ska Trafikverket återbetala återstående skuld.