Hållbarhet och utsläpp

Sveriges utsläpp av växthusgaser

Under de senaste åren har stora framsteg gjorts vad gäller biobränslen, men det är synen på el som potentiell energiförsörjare av transporter på väg, vatten och i luften som har gått igenom den största transformationen. Tesla började sälja elbilen Model S kommersiellt 2012 och sedan dess har mycket hänt, inte minst inom utvecklingen av batterier – en avgörande förutsättning för att skiftet mot elektrifiering ska kunna ske. Elektrisk drift av tunga lastbilar och flygplan är inte längre science fiction utan en realistisk del av en färdplan mot fossilfria transporter.

Koldioxidutsläppen har en påverkan på det globala klimatet, och en stor del av världens beslutsfattare har en ambition att minska detta. Under år 2020 uppgick det globala koldioxidutsläppet till 36 miljarder ton, vilket var en minskning från året innan. EU-länderna står för drygt 7 procent av världens koldioxidutsläpp, och Sveriges 42 miljoner ton uppgår till cirka 0,1 procent.

Även om Sverige står för en liten andel av koldioxidutsläppen globalt finns det en ambition från beslutsfattare, näringslivet och privatpersoner att minska våra utsläpp. Statistik visar att en grön omställning av samhället går att kombinera med ekonomisk tillväxt: medan växthusgasutsläppen har minskat med 35 procent under de 30 senaste åren har BNP ökat med över 80 procent.

År 2020 uppgick personbilarnas andel av transportsektorns utsläpp till 62 procent. Med tanke på att det är det vanligaste transportmedlet är det dock inte så konstigt. Transport med tunga lastbilar står för näst högst andel av koldioxidutsläppen, följt av lätta lastbilar. Järnvägstransporter står för den lägsta andelen.

Eftersom vi är beroende av transporter för att ta oss till jobbet, handla och träffa släktingar i andra städer är det inte en realistisk lösning att vi helt slutar använda lastbilar och personbilar. Tvärtom ökar transporterna. Att kombinera ökade transporter med minskade växthusgasutsläpp har visat sig vara en möjlig ekvation att lösa, då trafikarbetet har ökat med 21 procent under de senaste 30 åren, samtidigt som växthusgasutsläppen från inrikes transporter har minskat ungefär lika mycket.

Hur ska transportsektorn bli fossilfri?

Sverige har liksom de flesta länder i världen anslutit sig till FN:s mål om att minska utsläppen av växthusgaser. På klimatkonferensen i Paris 2015 enades man om att klimatpåverkan måste begränsas till en temperaturökning på högst 2 grader jämfört med förindustriell nivå, men att sträva efter att begränsa den till maximalt 1,5 grader. Detta kräver att de globala utsläppen når noll någon gång i mitten av seklet.

Inom ramen för initiativet Fossilfritt Sverige har flera branscher tagit fram färdplaner för att nå klimatmålen. Åkerinäringen, flygbranschen, sjöfartsnäringen och fordonsindustrin har inkommit med sina färdplaner, liksom närliggande näringar som elbranschen samt petroleum- och biodrivmedelsbranschen.

Färdplanerna lyfter fram att behovet av transporter inte kommer att minska utan öka. Det är positivt för Sverige att människor rör på sig och att vi har en välutbyggd infrastruktur för att förflytta gods inom och utanför landet. Fokus för att minska utsläppen måste därför ligga på effektivisering och en övergång till fossilfria drivmedel. Här är elektrifiering en viktig byggsten. Sverige har goda grundförutsättningar för en elektrifiering av transportsektorn, med en god och i stort sett koldioxidfri elproduktion.

Även biodrivmedel är en del av lösningen. Den ökade användningen av biobränslen som HVO, FAME, etanol och biogas har redan hjälpt till att sänka utsläppen av växthusgaser från transporter. Tack vare dem stod förnybara energikällor för 26 procent av den totala energianvändningen år 2021.

Lastbilar

Storlek är en avgörande parameter vad gäller hur långt elektrifieringen av kommersiella lastbilar har kommit och hur snabbt utvecklingen kommer att gå.

I Sverige rapporterade Bil Sweden att andelen nyregistrerade eldrivna lätta lastbilar – som definieras som en totalvikt på högst 3 500 kilo – ökade till 11,6 procent under februari 2022. Enligt Trafikanalys fanns 8 396 helt eldrivna lätta lastbilar i trafik 2021. Myndigheten prognostiserar att eldrivna lätta lastbilar kommer att utgöra 4,2 procent av de nyregistrerade lätta lastbilarna år 2022.

Både Volvo och Scania har under de senaste åren lanserat ellastbilar avsedda för stadstrafik, för ändamål såsom distribution och soptransporter. Volvo Lastvagnars eldrivna lastbilar FL och FE Electric har en vikt på 16 till 27 ton och en räckvidd på upp till 300 kilometer. Det svenska företaget Volta Trucks ska börja tillverka en eldriven lastbil med en totalvikt på 16 ton under 2022, med bland annat DB Schenker som blivande kund.

De flesta tillverkare av tunga lastbilar håller på att utveckla eldrivna modeller. Volvo Lastvagnar presenterade tunga eldrivna konceptlastbilar i december 2019. Tesla annonserade Semi 2016 som enligt företagets egna uppgifter kommer att ha en lastkapacitet på 36 ton och en räckvidd på upp till 800 kilometer – siffror som dock har ifrågasatts av vissa analytiker.

Lastbilar omfattas liksom personbilar av nya utsläppsregler på EU-nivå. I april 2019 godkände EU-parlamentet ett förslag om att minska koldioxidutsläppen från nya lastbilar och bussar med 15 procent till år 2025 och 30 procent till år 2030 jämfört med 2019 års utsläppsnivåer.

Bussar

Användningen av elbussar ökar i allt snabbare takt världen över. Den globala försäljningen av elbussar ökade med 9 procent mellan 2019 och 2020 enligt det internationella energirådet, IEA.

Sverige ligger långt fram när det gäller hållbara lösningar för kollektivtrafiken, något som är drivet av att kommuner och regioner har höga ambitioner att bli fossilfria.

2021 fanns 662 elbussar och 160 elhybridbussar i trafik enligt Trafikanalys. En stor majoritet av dem är av typ 1, stadstrafikbussar med både stå- och sittplatser. Totalt fanns 4 250 typ 1-bussar i trafik 2021, vilket gör att andelen helt eller delvis eldrivna bussar utgjorde cirka nitton procent – en andel som kommer att öka i takt med att målet om fler elbussar i kollektivtrafiken uppfylls.

Elbussar i stadstrafiken minskar de lokala utsläppen och bidrar till en tystare stadsmiljö. Då de kör längs en förutbestämd rutt under bestämda tider är det också relativt enkelt att planera och bygga ut laddinfrastrukturen för stadsbussar. Elbusspremien som infördes 2016 och gäller till 2023 driver också på en ökning av andelen eldrivna bussar bland nyregistrerade fordon.

2017 inledde Scania ett test med tre batteridrivna elbussar i Östersund, som har målet att uppnå fossilfria transporter till 2030. 2019 adderades ytterligare två eldrivna bussar. Västtrafik i Västra Götalandsregionen har lagt in elektrifiering som en viktig faktor vid den ordinarie upphandlingen från och med 2020.

I slutet av 2019 rapporterades det att Transdev, Europas största elbussoperatör, köper 157 eldrivna ledbussar av Volvo Bussar för att bedriva trafik åt Västtrafik i Göteborg. ABB står bakom de 19 snabbladdstationer som ska förse bussarna med el utmed linjerna. Vid laddstationerna kan bussarna laddas på tre till sex minuter utöver att de laddas i depå nattetid. Västtrafik räknar med att kunna nå sitt mål om att elektrifiera all stadstrafik fram till 2030.

Proterra aviserade 2017 att de hade tagit fram en elbuss som i ett test kom nästan 180 mil på en laddning. Proterra är den ledande leverantören av elbussar till städer i USA.

Sjöfart och hamnar

Det finns redan i dag olika grader av elektrifierade lösningar för fartyg: dieselelektriska, batterihybrider och helelektriska. Helelektriska fartyg har kommit längst vad gäller passagerarfartyg som trafikerar en definierad rutt på kortare sträckor.

Storstockholms Lokaltrafik, SL, var 2014 först i Europa med att trafikera en pendellinje med en båt driven helt av el – E/S Sjövägen som har plats för 150 passagerare och går mellan Stockholm och Nacka. 2019 sjösatte Trafikverket Sveriges största elhybridfärja, Tellus, för att trafikera Gullmarsleden mellan Uddevalla och Lysekil. Färjan har plats för 80 bilar och 297 passagerare. Tellus går ännu inte enbart på el då laddningsinfrastrukturen för snabbladdning inte är på plats – batteriet laddas nattetid, vilket ger en räckvidd på tre resor.

Eldrivna större fartyg, som containerfartyg, börjar introduceras i enstaka fall. I Norge sjösattes Yara Birkeland, världens första eldrivna containerfartyg, i början av 2020, även om driftsättningen av fartyget sattes på paus under våren till följd av coronapandemin. Fartyget ska i framtiden användas för pendeltrafik och frakta gods mellan en fabrik och två närbelägna hamnar, och ska dessutom bli självkörande på längre sikt. Fartyget är dock litet och har en mycket begränsad lastkapacitet, hastighet och räckvidd i jämförelse med ett genomsnittligt containerfartyg som drivs med diesel.

Ett sätt för hamnar att medverka till minskade utsläpp är att möjliggöra elanslutning för fartyg som ligger vid kaj. Nyligen har en internationell standard för högspänningsanslutningar tagits fram. Nya Stockholm Norvik Hamn, som öppnade i maj 2020, har förberett samtliga kajlägen för elanslutning.

Biodrivmedel är en del av lösningen

Förutom elektrifiering pågår samtidigt andra viktiga skiften inom transportsektorn för att minska utsläppen. Den ökade användningen av biobränslen som HVO, FAME, etanol och biogas har redan hjälpt till att sänka utsläppen av växthusgaser från transporter. Tack vare dem stod förnybara energikällor för 26 procent av den totala energianvändningen år 2021.

HVO, som kan användas i dieselmotorer, är vanligast och står för ungefär hälften av användningen av förnybara energikällor i branschen. Reduktionsplikten som infördes 2018 innebär att inblandningen av biodrivmedel i bensin och diesel har ökat ytterligare. Detta har i sin tur bidragit till att det har uppstått en brist på framförallt HVO i Sverige där efterfrågan är större än produktionen. Sverige är en stor användare av HVO globalt – 30 procent av världens produktion går hit.

Vid sidan av HVO, FAME, etanol och biogas, som redan används i olika utsträckning, ses bränsleceller som matas med vätgas som en teknik med potential att bli en del av den förnybara energimixen i framtidens transporter.

År 2020 uppgick andelen biodrivmedel i transportsektorn till 20 procent, från att inte ens ha uppgått till 1 procent 2002.