Svenska Hamnarbetarförbundet (HF) bröt sig ur Transport 1972 och ställde sig utanför den svenska modellen med återkommande strejker som följd. Sedan 2019 har HF tecknat så kallat andrahandsavtal med Sveriges Hamnar, ett likalydande kollektivavtal med exakt samma villkor som i Hamn- och Stuveriavtalet. Andrahandsavtalet ger HF fackliga rättigheter enligt lag, såsom:

  • rätt till förhandling innan t.ex. beslut om viktigare förändringar (MBL-förhandling)
  • rätt att utse fackliga förtroendemän
  • rätt till betald facklig tid
  • rätt att utse skyddsombud och delta i arbetsmiljöarbetet
  • rätt att förhandla för medlemmar i lokala och centrala förhandlingar
  • andra organisatoriska rättigheter enligt lag.

Den 2 maj 2025 sade HF upp det då gällande andrahandsavtalet och den 12 maj varslade de om strejk i alla hamnar. Redan den 13 maj varslade de sedan om ytterligare stridsåtgärder i form av punktstrejker och/eller blockader och fortsatte därefter med upprepade varsel om stridsåtgärder.

Mellan den 21 maj och den 9 juli 2025 genomfördes ett stort antal strejker och blockader, trots att Sveriges Hamnar hela tiden erbjöd HF att teckna ett andrahandsavtal. Medlingsinstitutet utsåg medlare i konflikten. Medlingsinstitutets generaldirektör gjorde också ett uttalande om att det inte är möjligt för medlarna att erbjuda HF något annat än ett likalydande andrahandsavtal, i linje med Sveriges Hamnars erbjudande. 

Den 11 september 2025 accepterade HF till sist erbjudandet och tecknade ett likalydande andrahandsavtal med exakt samma villkor som Hamn- och Stuveriavtalet med Transport.  

”Dåliga nyheter för den svenska modellen, för den fackliga sidan och för arbetsgivarna”

Under konflikten 2025 fattade Arbetsdomstolen interimistiska beslut om att HF:s stridsåtgärder fick fortsätta, trots att skärpningen av konfliktreglerna 2019 syftade till att sätta stopp för just den här typen av konflikt. Det innebär bland annat:

Kollektivavtalen tappar sitt värde när fredsplikten blir betydelselös.

Fackförbund som förhandlar i samförstånd och följer arbetsmarknadens spelregler, får undanträngas av utbrytarfack som utnyttjar svagheter i lagstiftningen.

Utbrytarfack får möjlighet att sabotera gällande kollektivavtal och strejka för att ta makten över villkoren.

Uppenbar risk för spridningseffekter, där andra utbrytarfack strejkar sig till egna villkor för att konkurrera ut LO-förbunden och deras kollektivavtal.

Risk för fler arbetsplatskonflikter, när maktkamp mellan konkurrerande fackförbund trissar upp insatserna.

Lagändringen 2019 blir meningslös, trots att begränsningarna i konflikträtten kom till efter en bred överenskommelse mellan LO, PTK och Svenskt Näringsliv, och syftade till att förhindra sådana stridsåtgärder som HF tagit till, och som Arbetsdomstolen har tillåtit.