Den svenska modellen - ett framgångskoncept
Den svenska modellen – ett framgångskoncept
De svenska kollektivavtalen är ett unikt system som bygger på att arbetsgivarorganisationer och fackförbund själva tar ansvar för löner och de flesta villkor på arbetsmarknaden, utan statlig inblandning.
På det sättet har parterna under mer än hundra år arbetat för branschanpassade avtal som gynnar både företag och anställda.
-
1906 – Decemberkompromissen
Grundprincipen är att arbetsgivaren har rätt att leda och fördela arbetet och att arbetstagarna har rätt att organisera sig.
-
1928 – Arbetsfredslagstiftning
När man tecknar kollektivavtal gäller fredsplikt. Det betyder att man inte får ta till stridsåtgärder såsom strejk så länge avtalet gäller. Man får inte heller strejka för att tränga undan ett befintligt kollektivavtal, eller för att påverka en rättstvist. Om arbetsgivare och arbetstagare inte kan komma överens om hur avtalet ska tolkas, avgör Arbetsdomstolen frågan.
-
1938 – Saltsjöbadsavtalet
Förutsättningen för att arbetsgivare och arbetstagare själva ska kunna sätta villkoren på arbetsmarknaden, är att kollektivavtalen förhandlas ansvarsfullt, i samförståndsanda.
-
70- och 80-tal – MBL, LAS, arbetstidslagen och arbetsmiljölagen
Under 70- och 80-talen tillkom flera av de lagar som idag styr arbetsrätten. Bland annat reglerar Medbestämmandelagen (MBL) de fackliga rättigheterna. Fackförbund med kollektivavtal har exempelvis rätt till betald facklig tid och till så kallade MBL-förhandlingar.
-
1997 – Industriavtalet
Inflationen blev ett allt större problem. För att de svenska företagens konkurrenskraft internationellt inte skulle urholkas, kom man överens om att industrin får förhandla sina löner före alla andra. När de har satt ”märket”, får inga andra branscher teckna avtal om högre kostnadsökningar än så. Det bromsar inflationen och har lett till goda reallöneökningar.
-
2019 – Skärpta konfliktregler
För att få stopp på återkommande strejker i hamnarna, skärptes konfliktreglerna i MBL så att det inte längre är möjligt att ta till stridsåtgärder för att undantränga ett befintligt kollektivavtal, eller för att utöva påtryckning i rättssak.
-
2022 – uppdatering av LAS
2022 uppdaterades lagen om anställningsskydd med förändringar bland annat kring sakliga skäl för uppsägning, turordningsundantag, visstidsanställning och rätt till erbjudande om tillsvidareanställning för bemanningspersonal efter en viss tid.
Den svenska kollektivavtalsmodellen har varit en framgång för Sverige. Vi har ovanligt få arbetsmarknadskonflikter. Reallöneökningarna och samarbetet inom Industriavtalet stärker företagens konkurrenskraft internationellt.
Den svenska modellen ska vi värna!