Ett avskaffat karensavdrag är en högaktuell fråga och kan bli verklighet om något av de partier som driver förslaget får inflytande över nästa regering. Enligt nya beräkningar från Svenskt Näringsliv kan svenska arbetsgivares sjuklönekostnader i så fall öka med 18–24 miljarder kronor årligen. Med kostnader för ersättningspersonal kan den totala kostnaden för näringslivet uppgå till 42 miljarder kronor.
För transportsektorns del kan notan bli upp emot 1,2 miljarder om året. Till detta kommer kostnader för vikarier, övertid och eventuellt produktionsbortfall.
– Det här är en mycket stor kostnadsökning för en bransch med pressade marginaler och stora utmaningar med att hitta personal. Transporter måste fungera varje dag och när företagens kostnader ökar riskerar det att påverka både investeringar och jobb, men i slutändan också priserna för kunderna, säger Hanna Alsén, chef för arbetsrättsfrågor på Transportföretagen.
Företagen varnar för ökad sjukfrånvaro och färre rekryteringar
I Svenskt Näringslivs Företagarpanel som presenterades i somras bedömde 66 procent av företagen inom transportbranschen att sjukfrånvaron skulle öka om karensavdraget slopas. Samtidigt uppgav 60 procent att de skulle bli mer försiktiga vid rekryteringar. Många företag befarade att konsekvenserna skulle bli ökad administration, mer övertid för övriga anställda och ökat produktionsbortfall.
Även andra personalintensiva verksamheter riskerar kraftigt ökade kostnader vid ett slopande av karensavdraget. Inom vård och omsorg beräknas sjuklönekostnaderna öka med upp emot 6,6 miljarder kronor per år och inom utbildning kan notan bli 7 miljarder kronor.
