Budgetpropositionen bygger i huvudsak på tidigare beslutade anslag. För transportinfrastrukturen ligger satsningarna på vägar och järnvägar fast, samtidigt som regeringen föreslår ytterligare medel för att stärka totalförsvaret. Satsningen omfattar bland annat förstärkningar av viktiga järnvägsstråk utifrån totalförsvarets behov samt en fortsatt uppbyggnad av reservhamn på Gotland.
– Det är ett viktigt besked att infrastruktursatsningarna gäller även i en övergångsbudget. Vi ser exempelvis att de ökade resurserna till vägunderhåll börjar ge resultat, men det är ett långsiktigt arbete och satsningarna behöver hållas i, oavsett politisk färg på nästa regering. Att mer resurser skjuts till infrastrukturen för att stärka totalförsvaret är både välkommet och rätt, givet omvärldsläget, säger Jonas Hagelqvist, vd på Transportföretagen.
Samtidigt återstår stora utmaningar för järnvägen. Att underhållsskulden beräknas vara åtgärdad först 2050 är ett alltför långt tidsperspektiv. Underhållsarbetet behöver effektiviseras för att investeringarna snabbare ska ge effekt.
Även satsningarna på transportinfrastruktur för totalförsvaret behöver omsättas i faktisk transportförmåga. Det kräver långsiktiga avtal, rimlig ersättning och gemensam planering med de privata företag som ska säkerställa transporterna i kris och krig.
Behovet av arbetskraft förbises
Budgetpropositionen saknar också koppling mellan transportpolitikens mål och branschens behov av kvalificerad personal.
– Utan människor som kan utföra transporterna får investeringarna inte full effekt. Budgeten saknar en tydlig koppling till branschens behov av förare, tekniker och annan kvalificerad personal. Kompetensförsörjningen måste bli en självklar del av transportpolitiken, inte bara en utbildnings- eller arbetsmarknadsfråga, säger Jonas Hagelqvist.
