Det nya statsbidraget riktar sig till yrkesutbildningar där kostnaderna är höga och elevunderlaget ofta är begränsat på lokal nivå. Det är utbildningar som kan vara svåra för en enskild skola eller kommun att bära, men som samtidigt är avgörande för arbetsmarknaden och för Sveriges långsiktiga kompetensförsörjning.
Ett konkret exempel är branschskolan i Falun, där omkring en tredjedel av landets elever inom fordonslackering får delar av sin gymnasieutbildning. Utbildningen kräver särskilda lokaler, avancerad utrustning och lärare med specialistkompetens. Utan en nationell lösning för finansiering riskerar den typen av utbildningar att försvinna, trots att behovet av utbildad arbetskraft är stort.
– Det här är ett besked som vi har arbetat för i flera år. När elevgrupperna är små men branschens behov är stort måste utbildningssystemet göra det möjligt att samla elever och resurser nationellt. Annars riskerar Sverige att förlora utbildningar som företagen är helt beroende av, säger Caj Luoma, chef för kompetensförsörjning på Transportföretagen.
Behovet finns i hela landet
Transportföretagen har återkommande lyft behovet av en permanent och långsiktig finansieringsmodell efter att den tidigare försöksverksamheten med branschskolor avslutades 2023. Budskapet har varit tydligt: små men samhällsviktiga yrkesutbildningar kan inte vara beroende av att en enskild kommun bär hela kostnaden.
Statsbidraget är därför ett viktigt steg för att stärka tillgången till yrkesutbildningar som behövs i hela landet. För motorbranschen handlar det bland annat om att säkra utbildningsvägar inom specialiserade yrkesområden där företagens behov är tydligt men där elevunderlaget är för litet för att varje region ska kunna bygga upp egna utbildningsmiljöer.
Regeringen avsätter tio miljoner kronor för satsningen 2026 och beräknar 20 miljoner kronor per år för 2027 och 2028.
