Vi måste alla ha ”skin in the game” för att motverka sjukfrånvaron. Det sade Christer Brus, åkare och ordförande för Transportföretagen, på Transporternas dag i Almedalen. Under seminariet Stora konsekvenser av ett slopat karensavdrag berättade företrädare för lastbilsåkeri, taxi- och bussföretag om hur ett avskaffat karensavdrag skulle drabba deras företag.
Arbetsgivare bär redan idag en stor del av kostnaderna för sjukfrånvaron. Det är ett slags självriskupplägg, på samma sätt som vi konsumenter möter hos försäkringsbolag. Genom att alla parter belastas med en självrisk, bidrar alla till att minska risker och beivra missbruk. Arbetstagaren har ett karensavdrag, därefter tar arbetsgivaren kostnaden de första två veckorna och staten tar ansvar för sjuklönen vid längre sjukskrivningar.
– Jag har den djupaste respekt för att individer tycker att det är tufft med karensavdrag. Men det här är ett system som bygger på balans. Alla parter måste vara inblandade, precis som i vilket försäkringssystem som helst, sade Christer Brus.
1987 togs karensdagarna bort i svensk sjukförsäkring. Sjukfrånvaron ökade då kraftigt, men sjönk i ett slag när en karensdag återinfördes 1993.
– Den som uppfann karensavdraget borde få Nobelpriset i medicin, för när det infördes så blev ju svenskarna 30 % friskare, skämtade Jonas Frycklund, biträdande chefekonom, Svenskt Näringsliv.
Arbetsgivarna har idag mellan 30 och 35 miljarder kronor i sjuklönekostnader. Om karensavdraget slopas skulle kostnaderna öka med mellan 21 och 42 miljarder kronor – en dubblering. Orsaken är att många fler är sjuka den första dagen, sjukfrånvaron skulle öka och förutom sjuklönen har arbetsgivaren alltid extra kostnader för den som ska ersätta den sjuke. Om befintliga medarbetare går in och täcker upp för kollegor blir det kostnader för övertidsersättningar och kanske ersättning för obekväm arbetstid. Och den som snabbt behöver ta in ersättare utifrån är oftast beroende av att hyra in personal, till en extra kostnad.
– Jag efterlyser en ärlighet om vad det kostar och vem som ska betala, sade Jonas Frycklund.
Konsekvenserna av ett slopat karensavdrag handlar inte bara om direkta kostnader. Det skapar också stora problem med schemaläggningen, särskilt i transportbranschen.
– Det är ett pussel, sade Pernilla Samuelsson, vd, Taxi Stockholm. Det blir konsekvenser i två, tre dygn när vi har sjukskrivningar.
Helen Bergh äger MK Bussresor, som anordnar bussresor och busstransporter. Resorna kan ofta vara flera dagar långa, vilket gör sjukskrivningar extra svåra att hantera.
– Det är svårt att ersätta en busschaufför och vi har ju också kör- och vilotider att ta hänsyn till, sade Helen Bergh.
– Vi kan inte skjuta på något jobb överhuvudtaget, sade Christer Brus. Vi kör mycket mat och läkemedel och det är superkritiskt att det kommer ut. Och det finns ingen industri som har en massa lager idag utan kör vi inte ut grejerna, då står industrin still.
Ökad sjukfrånvaro får också negativa konsekvenser för samhället i stort. Exempelvis leder inställda sjuktransporter till problem i vårdkedjan. Ett ökat behov av förstadagsintyg kommer också att belasta vården.
Den ökande risken för sjukskrivningskostnader leder även till att arbetsgivare mer försiktiga med att anställa, särskilt om personen har tidigare sjukskrivningar eller hälsoproblem i bagaget.
– Där ser jag en allvarlig social negativ effekt av ett sådant här förslag, sade Jonas Frycklund.
– Hjulen kommer att rulla saktare och det blir färre transporter om karensavdraget slopas, sammanfattade moderator Hanna Alsén, chef för arbetsrättsliga frågor på Transportföretagen.
