Regeringens nya maritima strategi innebär en viktig förflyttning. Hamnar och sjöfart kopplas tydligare till Sveriges konkurrenskraft, industri, klimatomställning, energiförsörjning, försörjningsberedskap och säkerhet.
Det välkomnar vi på Sveriges Hamnar.
För hamnen är inte bara kajen där fartyget anlöper. Den är en strategisk samhällsnod där sjöfart, väg och järnväg möter industri, energi och internationell handel – och där beredskap och totalförsvar har fått en helt annan betydelse än för bara några år sedan.
Det gör strategin viktig. Men den väcker också nästa fråga: Vad behöver följa av att hamnarna får en större strategisk betydelse?
1. En fråga handlar om investeringarna.
Svenska hamnar står inför stora investeringar i elektrifiering, landström, kapacitet, klimatanpassning och säkerhet. Strategin pekar bland annat på befintliga stödformer som Klimatklivet, samtidigt som flera investeringsbehov följer av EU-regler och den bredare omställningen av transportsystemet.
Den verkligt intressanta frågan är hur vi hanterar investeringar där nyttan inte stannar i hamnen, utan finns i hela transportsystemet och i samhället.
En investering kan stärka industrins konkurrenskraft, bidra till totalförsvaret, skapa redundans i transportsystemet eller ge betydande klimatnytta. Den typen av investeringar går inte alltid att värdera utifrån hamnbolagets kommersiella kalkyl ensam.
När samhällsnyttan är nationell behöver det också finnas möjlighet till nationell medfinansiering.
2. Beredskapen är en annan fråga som behöver tas vidare.
Vilka hamnfunktioner behöver Sverige kunna upprätthålla i fred, kris och ytterst krig? Vilken kapacitet behöver finnas – och hur ska ansvar och kostnader fördelas mellan staten, kommunerna och hamnföretagen?
Här är det viktigt att inte bara titta på de största godsvolymerna. En mindre hamn kan vara avgörande genom sitt geografiska läge, sin betydelse för en viss industri eller genom att erbjuda alternativ kapacitet när andra delar av transportsystemet inte fungerar.
Strategisk betydelse handlar om funktion och redundans – inte bara om volym.
3. Och slutligen har vi infrastrukturen.
Strategin lyfter betydelsen av väg- och järnvägsanslutningarna till hamnarna. Det är viktigt. Men för att få full effekt av investeringarna behöver vi se hela transportkedjan.
En effektiv terminal gör begränsad nytta om järnvägen från hamnen saknar kapacitet. En fördjupad farled ger inte full effekt om nästa flaskhals finns på land. Och investeringar i landström och elektrifiering fungerar inte om elnätet saknar den effekt som behövs.
Farled, hamn, järnväg, väg och elnät behöver planeras som ett system. Hamnen slutar inte vid kajkanten.
Regeringen har tagit ett viktigt steg genom att tydligare beskriva varför hamnarna är strategiska för Sverige. Nu finns möjligheten att bygga vidare på det och skapa de praktiska förutsättningarna för hamnarna att bidra fullt ut till Sveriges konkurrenskraft, klimatomställning och beredskap.
Sverige har fått en ny maritim strategi. Nu behöver vi en hamnpolitik som gör strategin möjlig.