Direkt till innehållet (Tryck Enter)

-

Vägnätet i Sverige förfaller i snabb takt

Vägnätet i Sverige förfaller i snabb takt

Var tionde statlig väg i landet är i mycket dåligt skick. En tredjedel av 90-talets motorleder är i dåligt skick. Vägarna på landsbygden förfaller. Fram till 2025 kommer 425 mil väg få sänkt hastighetsgräns på grund av dåligt underhåll. Det krävs dubbla anslag till vägnätet, skriver Marcus Dahlsten och Tina Thorsell, Transportföretagen.

Debattartikeln publicerades i Dagens industri den 26 januari.

2030 kommer underhållsskulden på vägnätet vara 42 miljarder kronor. Det krävs att underhållsanslaget till vägarna ökar med mer än två miljarder per år om vi inte vill att vägarna ska försämras ytterligare. Det visar Transportföretagen i en rapport som presenterats i dagarna.

Under årtionden har det svenska vägnätet tillåtits att gradvis förfalla. Och för varje år som gått utan att tillräckliga medel har avsatts till drift- och underhåll har underhållsskulden ökat. 

Det svenska vägnätet är en central del av vår samhällsbärande infrastruktur som byggts upp av flera generationers arbete och investeringar. Att förvalta och underhålla detta arv är en förutsättning för ett hållbart samhälle. Väl fungerande vägar är dessutom avgörande för trafiksäkerheten, den svenska konkurrenskraften och garanterad tillgänglighet i hela landet. 

Tyvärr tvingas vi konstatera att Sverige inte förvaltat arvet särskilt väl. Svensk väginfrastruktur knakar i fogarna. Transportföretagen presenterar i dag en unik rapport i vilken vi låtit kartlägga både tillståndet på de svenska vägarna i dag, hur stor dagens underhållsskuld är och beräknat hur stor den kommer att vara 2030 om ingenting görs. Det är första gången någon har beräknat underhållsskuldens storlek om tio år. 

Resultatet av analysen är nedslående:

•12,7 procent av de statliga vägarna i landet är i mycket dåligt skick, alltså mer än var tionde väg.

•Sämst är situationen i Gävleborgs län där nästan 25 procent av vägarna är i mycket dåligt skick. Men inte heller Jämtland, Gotland, Norrbotten och Dalarna har så mycket att glädjas över med runt 20 procent av vägarna i mycket dåligt skick.

•Underhållsskulden beräknas till 19,7 miljarder kronor, vilket ligger i paritet med Trafikverkets egen bedömning. Men om inte betydligt ökade resurser tilldelas till drift- och underhåll kommer underhållsskulden växa till 42 miljarder kronor 2030.

Den nuvarande budgeten för vägunderhåll räcker inte på långa vägar för att upprätthålla vägarnas nuvarande skick (ett skick som dessutom lämnar en hel del övrigt att önska). 

För att stoppa underhållsskulden från att fortsätta öka och bibehålla vägnätets nuvarande kvalitet, det vill säga att cirka 13 procent av vägarna är i mycket dålig kvalitet, skulle pengarna som går till beläggningsunderhåll behöva öka med mer än två miljarder per år, från dagens cirka 2,9 miljarder till 5,4 miljarder. Men då har vi inte ens börjat betala av på skulden. Vill vi dessutom att vägnätet ska bli i bättre skick än vad det är i dag behövs det 7,4 miljarder kronor per år. Med 7,4 miljarder kronor per år accepteras att omkring en procent av vägnätet fortsatt är i mycket dåligt skick. Önskar vi eliminera underhållsskulden helt så krävs det en årlig underhållsbudget på omkring 8,1 miljarder kronor.  

Så länge underhållsbehovet är större än resurserna politiken tilldelar underhållsanslaget så innebär det för varje år som går att gapet mellan stad och land vidgas. Trafikverket tvingas prioritera underhållet av vissa vägar. Högst prioritet har högtrafikerade storstadsvägar och vägar som bildar viktiga, sammanhängande stråk genom Sverige. Vägarna i landsbygd kommer alltså fortsatt tillåtas förfalla. Det senare är ingen nyhet men förtjänar att upprepas. Vi får ett allt mer polariserat vägnät. 

Men det är inte bara i landsbygden som vägnätet knakar i fogarna. Analysen visar också att så mycket som 33 procent av landets motorvägsnät är i dåligt skick. Av 2+1 vägarna, som började anläggas på 90-talet, är redan 32 procent i dåligt skick. Om ingenting görs kommer de motorvägar och de 2+1 vägar som i dag är i dåligt skick snart befinna sig i mycket dåligt skick. Vägnät som klassificeras i mycket dåligt skick kan bäst beskrivas som vägar som passerat underhållsstandardens gränsvärden och där åtgärder är nödvändiga för att vägen på sikt ska vara farbar. I studien definieras detta som underhållsskuld. 

Trafikverket är själva tydliga med att delar av vägnätet förfaller. Transportföretagen är bekymrade över att sänkta hastighetsgränser, oftast från 90 till 80, verkar utvecklas till en universalmetod i trafiksäkerhetsarbetet. Fram till 2025 kommer 425 mil väg få sänkt hastighetsgräns. Sänkta hastighetsgränser är en sniklösning. Drabbade kommuner och regioner efterlyser trafiksäkerhetshöjande åtgärder istället men pratar för döva öron. 

De delar av landet som drabbas, är inte sällan delar av landet där många kämpar med negativa befolkningstrender och vikande skatteunderlag. När de ropar efter trafiksäkerhetshöjande åtgärder och möts av en 80 skylt istället för en 90-skylt upplevs det fullt förståeligt som ett slag i ansiktet. 

Att satsa mer på underhåll handlar om att rädda människoliv.  Transportföretagen lät WSP 2019 djupstudera alla dödsolyckor med lastbil inblandad 2018. Resultatet är entydigt: de flesta dödsolyckor med lastbil inblandad inträffade på regionala vägar där sikt- och vägförhållanden lämnade en hel del övrigt att önska. Hastigheten var oftast lägre än den skyltade 70 eller 80. 

Om parollen Hela Sverige ska leva inte bara ska förbli tomt prat behövs det kraftfulla satsningar på vägunderhåll. Transportföretagen har sedan länge efterfrågat en långsiktig och finansierad underhållsplan för vägnätet. Det är nu hög tid att göra slag i saken. 

Vår tydliga uppmaning till våra riksdagsledamöter är denna: samla er. Huruvida vägarna är farbara eller ej kan rimligen inte vara en ideologisk fråga. Det finns inga trafiksäkerhetsargument att anföra emot ökade resurser till vägunderhåll, inte heller några miljöargument. Varken miljön eller trafiksäkerheten gynnas av att vi skumpar fram på vägarna. Tvärtom.

Med vår rapport har vi nu svart på vitt vad som krävs: minst årligen dubblerade underhållsanslag till vägnätet om vi ska stoppa vägnätet från att försämras ytterligare. Allt annat är detsamma som att låta kommande generationer betala för att vi tillät svenskt vägnät att förfalla. 

Marcus Dahlsten, vd Transportföretagen
Tina Thorsell, samhällspolitisk chef Transportföretagen




Transportföretagen är bransch- och arbetsgivarorganisationen för transportnäringen. Klicka på ett av alternativen nedan för att anpassa startsidan med branschspecifikt innehåll.