När 500m stoppar 34m
Att kunna köra längre och tyngre fordon är en av de viktigaste effektiviseringarna som åkerinäringen ser fram emot. Men trots att tekniken finns, och att andra länder som Finland redan gått före, sitter svenska företag ofta fast i ett regelverk som inte hänger med. Ologiska gränser, gamla broar och spretigt ansvar mellan kommuner och stat gör att längre och tyngre transporter stoppas av små, men avgörande, flaskhalsar.
Ett exempel är transportsträckan mellan Norrköping och Stockholm. Här kan man i vissa delar köra ekipage som väger 64 ton och är 34,5 meter långa, men inte 74 ton. På andra håll går det inte ens att använda fordon i full längd, trots att vägen är byggd som motorväg. Ett särskilt talande fall finns på 73:an vid Skogskyrkogården, söder om Globen. Här finns en cirka 500 meter lång motorvägssträcka där det är förbjudet att köra långa fordon, enbart för att vägavsnittet tillhör Stockholms stad. Före och efter samma sträcka är det tillåtet. Det är ett typexempel på hur administrativa gränser skapar ologiska hinder i ett i övrigt fungerande system.
Andra flaskhalsar uppstår på grund av enskilda broar som inte klarar högre bärighet. Mellan Hudiksvall och Norrköping går det att köra 74 ton nästan hela vägen, men de sista fem milen stoppas av en viadukt som inte är godkänd. Det innebär att hela nyttan av en lång transportkedja faller, trots att nästan hela sträckan är upplåten för tyngre transporter. Det här påverkar företagens planering, lönsamhet och klimatarbete, och skapar en verklighet där några få kilometer avgör hur en transport får genomföras eller inte.
Men det finns bättre exempel att hämta inspiration från. I Haparanda kommun är samtliga kommunala vägar, utom enskilda, godkända för 34,5 meter långa ekipage. Det visar att det går att arbeta strategiskt och proaktivt. Än mer intressant är Finlands modell. Där är alla vägar godkända som utgångspunkt, och sedan pekar man ut de sträckor som inte är tillåtna. Det ger både tydlighet och flexibilitet. Transportföretag kan själva bedöma om ett ekipage ryms och fungerar på en viss sträcka, utan att först behöva invänta ett godkännande. Det är en mer tillitsbaserad modell som minskar onödiga stopp och gör hela transportsystemet mer effektivt.
Samma sak gäller för vikten. Dagens regler tar inte alltid hänsyn till att fler axlar minskar belastningen på varje enskild punkt. Ett ekipage med många axlar kan alltså väga mer totalt, men påverkar vägbanan mindre. Därför borde reglerna för tyngd göras mer anpassade till fordonets utformning, och inte enbart till totalvikten. Samtidigt behöver de vägavsnitt som ännu inte klarar högre bärighet rustas upp, så att de också kan godkännas för 74 ton.
Vad behöver göras?
För att svenska företag ska kunna dra nytta av längre och tyngre fordon måste vägnätet fungera i praktiken, inte bara på pappret. Det räcker inte att godkänna stora delar av ett stråk om några hundra meter eller en enskild bro fortfarande stoppar hela ekipaget. Därför behöver flaskhalsarna byggas bort, särskilt på de stora transportstråken. Det kräver inte fler planer eller strategier, utan prioriterade beslut, pengar och grävskopor i marken.
Sverige bör också byta modell. I Finland är alla vägar godkända för långa och tunga transporter som standard, och myndigheterna pekar i stället ut vilka vägar som inte får trafikeras. Det gör planeringen enklare för företagen, som själva kan bedöma risker och ansvar. Ett sådant arbetssätt skulle spara tid, pengar och onödiga omvägar för svenska åkerier samtidigt som det ger incitament att faktiskt rusta upp vägar där det behövs.
Samtidigt måste viktgränserna moderniseras. Ett fordon med fler axlar belastar vägen mindre per punkt, även om den totala vikten är högre. Då borde det också vara enklare att tillåta just sådana ekipage. Det är både rimligt, tekniskt motiverat och nödvändigt om vi ska kunna transportera mer med färre fordon.
Med en enklare modell, tydliga regeländringar och uppgraderade vägavsnitt kan Sverige ta ett stort steg mot ett mer effektivt och konkurrenskraftigt transportsystem. Det vinner både klimatet och företagen på.