Principiellt avgörande i Arbetsdomstolen i efterverkningarna av Hamnkonflikten
Arbetsdomstolen avgjorde den 25 november 2020 ett mål mellan Sveriges Hamnar och Hamnarbetarförbundet där domstolen fann att kollektivavtalet mellan Sveriges Hamnar och Svenska Transportarbetareförbundet reglerar anställningsvillkoren för samtliga hamnarbetare. Hamnarbetarförbundets kollektivavtal från 2019 (andrahandsavtalet) tillämpas därmed inte på de anställda. Det innebär att Sveriges Hamnar inte är skyldiga att ingå lokala överenskommelser med Hamnarbetarförbundet. Domen innebär en framgång för Sveriges Hamnar och Arbetsdomstolen befäster den viktiga principen om första- och andrahandsavtalets ställning AD 2020 NR 66.
Bakgrund
Ett hamn- och stuveribolag i Göteborgs hamn skulle förändra arbetstidsförläggningen för ett antal arbetare. Enligt det centrala kollektivavtalet förutsätter en sådan förändring en lokal överenskommelse. Bolaget träffade en sådan överenskommelse med Transportarbetareförbundet i enlighet med Sveriges Hamnars rådgivning. Den principiella frågan var om bolaget även hade skyldighet att reglera arbetstiderna genom en lokal överenskommelse med Hamnarbetarförbundet.
Frågor och svar med anledning av Arbetsdomstolens dom rörande andrahandsavtalet med Hamnarbetarförbundet
Arbetsdomstolen har slagit fast att kollektivavtalet mellan Sveriges Hamnar och Hamnarbetarförbundet (andrahandsavtalet) inte medför någon skyldighet för Sveriges Hamnars medlemsföretag att teckna lokala överenskommelser om arbetstid med Hamnarbetarförbundet. Domen befäster den viktiga principen om första- och andrahandsavtal. Arbetsdomstolen konstaterar att bolaget inte brutit mot andrahandsavtalet.
I praktiken innebär Arbetsdomstolens dom att hamnarna precis som tidigare ska vända sig till Transportarbetareförbundet för att ingå lokala överenskommelser om t.ex. avsteg från Hamn- och stuveriavtalet. Detta är vad Sveriges Hamnar har hävdat hela tiden.
Arbetsdomstolen tog även ställning i två andra frågor utan principiell betydelse och konstaterar att bolaget borde ha förhandlat enligt MBL samt att samverkan med ett skyddsombud inte genomförts på rätt sätt.
Nej. Arbetsdomstolen bekräftar i domen att arbetsgivare inte ska ingå lokala överenskommelser med Hamnarbetarförbundet.
Detta har även varit Sveriges Hamnars rådgivning sedan andrahandsavtalet tecknades den 5 mars 2019 och innebär alltså inte någon ändring av vad som gällt sedan dess. Lokala överenskommelser varken ska eller får träffas med Hamnarbetarförbundet.
Enligt det centrala kollektivavtalet i hamnarna, Hamn- och Stuveriavtalet, ska många praktiskt viktiga frågor regleras genom lokala överenskommelser. Det gäller till exempel om arbetsgivaren vill förlägga visst arbete på olika skift med olika arbetstider. Verksamheten i hamnarna är sådan som till sin natur behöver kunna bedrivas under dygnets alla timmar, och anpassas beroende av när fartyg anländer och avgår. Detta görs alltså genom lokala överenskommelser.
I det förstahandsavtal som Sveriges Hamnar sedan länge har med Transportarbetareförbundet framgår att lokala överenskommelser ska träffas med enbart dem. Dessa lokala överenskommelser gäller alla anställda i hamnarna, inklusive medlemmar i Hamnarbetarförbundet.
För Sveriges Hamnars del är det viktigt att arbetstagare som utför samma arbete på samma arbetsplats ska ha samma villkor vad gäller till exempel lön och arbetstid. Villkoren ska inte vara beroende av vilket fackförbund en arbetstagare är medlem i. Detta är även en central del av den svenska arbetsmarknadsmodellen som bygger på att det är ett kollektivavtal per bransch som gäller.
Utöver den principiellt viktiga frågan om andrahandsavtalets betydelse behandlade domen även frågor om ifall arbetsgivaren hade fullgjort sina skyldigheter att samverka enligt arbetsmiljölagen och förhandla enligt medbestämmandelagen. Vad gäller dessa frågor gick Arbetsdomstolen på Hamnarbetarförbundets linje.
Arbetsdomstolen kom fram till att bolaget i detta fall varit skyldigt att förhandla frågan om ändring av arbetstidsscheman enligt 11 § MBL med Hamnarbetarförbundet. Arbetsdomstolens dom rör bara huruvida just den här aktuella förändringen hos just denna arbetsgivare var en ”viktigare förändring”, och om arbetsgivaren i just detta fall hade gjort tillräckligt för att involvera och samverka med skyddsombudet.
Detta medför ingen förändring i Sveriges Hamnars rådgivning.
Arbetsdomstolens dom innebar att parterna i målet ömsom vann, ömsom förlorade. Rättegångskostnaderna delas därför mellan parterna.
Hamnarbetarförbundet tecknade kollektivavtal (andrahandsavtalet) med Sveriges Hamnar den 5 mars 2019. Hamnarbetarförbundet är därför en kollektivavtalsbärande organisation och har organisatoriska rättigheter.
En organisatorisk rättighet är att arbetsgivare är skyldiga att påkalla förhandling utifrån medbestämmandelagen (MBL), t.ex. inför vissa viktigare förändringar av verksamheten. Av MBL framgår även att ett fackförbund med medlemmar på en arbetsplats alltid har rätt att påkalla förhandling med en arbetsgivare om frågor som berör deras medlemmar.
Nej. Arbetsdomstolens dom bekräftar den tolkning och rådgivning som Sveriges Hamnar har haft gällande andrahandsavtalet och skyldigheterna gentemot Hamnarbetarförbundet. Rådgivningen påverkas därför inte.
För mer information om vad andrahandsavtalet innebär, se Frågor och Svar om andrahandsavtalet.
- Ett kollektivavtal – i form av ett andrahandsavtal - med Sveriges Hamnar som gäller för alla hamnar i hela Sverige
- Rätt till förhandling innan t.ex. beslut om viktigare förändringar för arbetsplatsen och medlemmar (MBL-förhandling)
- Rätt att utse fackliga förtroendemän
- Rätt till betald facklig tid
- Rätt att utse skyddsombud och delta i arbetsmiljöarbetet
- Rätt att förhandla för medlemmar i lokala och centrala förhandlingar
- Andra organisatoriska rättigheter enligt lag
En central del av den svenska arbetsmarknadsmodellen är att det är ett kollektivavtal per bransch som gäller på arbetarsidan. Arbetstagare som utför samma arbete på samma arbetsplats ska ha samma villkor vad gäller till exempel lön och arbetstid. Villkoren ska inte vara beroende av vilket fackförbund en arbetstagare är medlem i.
Detta avspeglas i principen om första- och andrahandsavtal, som utvecklats i praxis från Arbetsdomstolen och nu ytterligare befästs. Principen innebär att om två avtal konkurrerar med varandra, dvs. påstås gälla för samma grupp arbetstagare, ska det först tecknade avtalet tillämpas.