Nyhet
Så kan BRT stärka Europas infrastruktur – utmaningar, samverkan och möjligheter
BRT (Bus Rapid Transit) kombinerar bussens flexibilitet och kan – när det görs rätt – ge snabbare restider, ökad punktlighet och ett attraktivare resande. I veckan anordnade Sveriges Bussföretag ett seminarium om BRT. På seminariet lyftes fördelar och utmaningar med BRT och en diskussion fördes om hur BRT skulle kunna utvecklas utifrån Europeiska och Nordiska förutsättningar.
Flavio Grazian från den globala kollektivtrafikorganisationen UITP inledde med en internationell utblick och visade hur BRT utvecklats från pionjärerna i Curitiba till att vara ett etablerat fenomen i över 190 städer världen över. Grazian betonade att europeiska BRT-system skiljer sig från de latinamerikanska förebilderna genom att de ofta byggs i historiska stadskärnor med begränsat utrymme vilket gör att fokus ligger på att förbättra kapacitet, tillförlitlighet och nätverkseffektivitet. Grazian lyfte också den snabba utvecklingen mot elektriska och autonoma BRT-lösningar, där EU-projektet eBRT2030 syftar till att minska kostnader, utsläpp och trängsel genom innovativ teknik och smartare systemdesign. Hans budskap var tydligt: om städer ska nå sina klimat- och mobilitetsmål krävs prioritering av kollektivtrafik – ”med rätt åtgärder blir bussen ett fordon för ett bättre samhälle”.
Steen Rügge, styrelseledamot i Dansk Persontransport och tidigare CEO för Tide Bus Danmark, gav en inblick i den framgångsrika BRT-satsningen PlusBus i Ålborg. Ett projekt som i dag beskrivs som en framgångssaga. När bolaget vann kontraktet 2021 var förväntningarna höga, inte minst eftersom många lokalt hade önskat en spårväg. Med nära samarbete mellan kommunen, trafikbolaget och operatören kunde man lösa tekniska utmaningar, testa och justera tidigt och bygga upp både infrastruktur och depå på rekordtid. Resultatet är en helt elektrisk BRT-linje med höga passagerarsiffror, hög kundnöjdhet och en drift som är betydligt billigare och mer flexibel än en spårväg. Erfarenheterna från Aalborg pekar nu på att fler BRT-lösningar kan bli aktuella i Danmark.
Webbinariet avrundades med en paneldiskussion med talarna samt Carina Zachau, regionråd och ordförande i Kollektivtrafiksnämnden i Region Skåne samt Fredrik Pettersson-Löfstedt, forskningsledare på K2.
- Det är en utmaning att komma fram till kärnan i staden när det är så trångt i Nordiska äldre städer. Resor ska vara snabba och effektiva så att resenären väljer buss istället för bil. Utmaningarna politiskt är dialogen mellan kommun och region där kommunen äger frågan om infrastrukturen men inte har ansvar för kollektivtrafiken, vilket regionen har. Vi kan inte ha både bussar och bilar i staden när det är så snäva gator, säger Carina Zachau.
- Det finns en negativ laddning i ordet BRT där många tycker att ordet för tankarna till tunga infrastrukturbyggda städer och att det inte skulle passa i Skandinavien med våra gamla trånga stadskärnor säger Fredrik Pettersson-Löfstedt och fortsätter; Det är viktigt att använda rätt definition när man pratar om BRT, och att framhäva fördelarna.
För att lyckas med BRT ser Fredrik att samverkan mellan olika parter är avgörande. K2 är inblandade i ett planeringsverktyg för BRT som starkt gynnar samverkan. Fredrik understryker också att det inte finns en enskild lösning för BRT utan många olika sätt att utforma dessa system på.
Webbinariet leddes av Ulo Maasing, chefredaktör bussmagasinet.se
Vi hade tekniska problem under sändningen och fick lov att texta delar av inspelningen som blev drabbade.
