Regeringen föreslår idag att anslaget till de icke-statliga regionala flygplatserna höjs kraftigt i budgeten för 2026. Det handlar om en höjning från 210 till 528 miljoner kronor per år – ett välkommet och helt nödvändigt besked för att stärka hela Sveriges tillgänglighet, beredskap och flyginfrastruktur.
Förslaget är en tydlig signal om att staten ser flygplatserna som en grundläggande del av transportsystemet. Flygplatserna är inte ”förlusttyngda” verksamheter i vanlig mening, utan kritisk infrastruktur som gör att människor kan leva, arbeta och bedriva företag i hela landet. Precis som vägar och järnvägar går flygplatserna med underskott – men deras samhällsnytta är långt större än vad en resultaträkning visar.
Detta handlar ytterst om att säkra sjuktransporter, brandflyg, försvarsberedskap och nationell- och internationell tillgänglighet för människor och företag. Med regeringens förslag får många regionala flygplatser nu möjlighet att planera sin verksamhet mer långsiktigt, vilket i sin tur stärker både samhällets motståndskraft och förutsättningarna för regional utveckling.
– Vi välkomnar regeringens besked. Flygplatserna är inte ett underskott i boksluten utan en investering i hela Sveriges tillgänglighet och beredskap. Det är glädjande att regeringen nu vill ta ett tydligare ansvar för denna del av infrastrukturen. Regeringen har tagit flera viktiga beslut som syftar till att stärka det svenska flyget. Den borttagna flygskatten är ett annat bra exempel, och dagens nyhet kommer skapa bättre förutsättningar för flygets framtid, säger Fredrik Kämpfe, branschchef på Transportföretagen Flyg.
Några flygplatser riskerar missa stöd
Samtidigt återstår viktiga frågor att lösa. Några regionala flygplatser som exempelvis Skavsta riskerar i nuläget att hamna utanför stödet, trots att de fyller centrala funktioner för företag, människor, beredskap, försvar, sjukvård och turism. Det är därför nödvändigt att det offentliga säkerställer att även dessa flygplatser får en nivå av ersättning som motsvarar deras insatser för samhället.
– Flyget är en självklar del av transportsystemet och regeringen har ännu en gång lyssnat på branschens företrädare om vad som krävs för att stärka flygets del i helheten. Det är ett viktigt steg för ett mer robust och sammanhållet transportsystem, säger Tina Thorsell, samhällspolitisk chef på Transportföretagen.
Viktigt steg för ett mer robust transportsystem
Samtidigt måste politiken och branschen se detta som ett startskott på ett långsiktigt arbete. Flygplatserna kan inte leva på tillfälliga och kortsiktiga beslut, utan behöver stabila och förutsägbara villkor för att kunna planera investeringar, säkerställa kompetens och fortsätta utvecklas i takt med samhällets behov.
- Nu måste vi också blicka framåt. Svenskarna behöver återvända till flyget och samtidigt investera i framtiden genom att välja hållbart flygbränsle redan idag. En starkare efterfrågan på hållbart flygbränsle (SAF) kan bana väg för svensk produktion som både sänker utsläppen, stärker vår självförsörjning och skapar tusentals jobb. Kommunerna som nu får statligt stöd för sina flygplatser, och företagen som är beroende av dem, bör genast skriva in flyget i sina resepolicys – och självklart även användningen av SAF. Det är så vi bygger både tillgänglighet och ett fossilfritt flyg, säger Fredrik Kämpfe.
Förslaget om utökat statligt stöd till regionala flygplatser kommer att presenteras i höstbudgeten, och börjar vid riksdagens godkännande gälla vid årsskiftet.
