Sverige har tappat fler internationella flyglinjer än något annat EU-land de senaste sex åren. Den negativa trenden tillsammans med ett allt svagare inrikesflyg, riskerar att bli en samhällsekonomisk smäll för hela Sverige.
Den svenska flygtillgängligheten har minskat med 33 procent sedan 2019, vilket är det största tappet i hela EU. Endast Ryssland, Vitryssland och Ukraina har haft en sämre utveckling, av de europeiska länderna totalt. Det visar en rapport från branschorganisationen ACI Europe.
– Det här är resultatet av för höga avgifter och en politik som tidigare inte sett flygets centrala roll för Sveriges konkurrenskraft. Tvärtom har man aktivt valt att ställa flyget i skamvrån. Konsekvenserna drabbar inte bara resenärer utan också näringslivets konkurrenskraft och i slutändan hela Sverige med utebliven tillväxt, säger Fredrik Kämpfe, branschchef på Transportföretagen Flyg.
Svagt flyg kostar Sverige mångmiljardbelopp
De ekonomiska konsekvenserna av den allt sämre tillgängligheten med flyg har tidigare redovisats i en rapport från Transportföretagen och WSP, om Arlandas svaga utveckling. Mellan 192 och 303 miljarder kronor har Sverige gått miste om i produktionsbortfall de senaste 20 åren. Bryts inte utvecklingen kan den samhällsekonomiska förlusten uppgå till hela 1 700 miljarder kronor fram till 2050. När Arlanda halkar efter utländska jämföra flygplatser, tappar svenska kommuner och regioner besökare och företag går miste om investeringar, kontakter och möjligheter att växa.
– Tillgänglighet med flyget är inte en bekvämlighet utan en nödvändighet för att Sverige inte ska stagnera. Att vara isolerad är den säkraste vägen till bromsad tillväxt, och det här är ytterligare ett tecken på det vi varnat för länge. Vi är tacksamma för de åtgärder som nuvarande regering vidtagit för att stärka flygets konkurrenskraft, men det kan inte undgå någon att mer behövs både för att stärka inrikesflyget och Arlanda som flygplats, säger Fredrik Kämpfe.
