Direkt till innehållet (Tryck Enter)

-

Är vi förberedda på transportskiftet?

Är vi förberedda på transportskiftet?

Coronaviruset har vänt upp och ned på tillvaron och skapat en mänsklig och ekonomisk kris vars konsekvenser vi ännu kämpar med att överblicka. Samtidigt står vi inför ett transportskifte med enorm omställningskraft som kräver ett nytt förhållningssätt till trafik och infrastruktur. Därför har Transportföretagen tagit fram en ny rapport som belyser utmaningar och möjligheter med omvandlingen. 

Debattartikeln publicerades på Aktuell Hållbarhet 

Om något har det blivit tydligare än någonsin hur värdefullt det är att kunna röra oss som vi vill och att varuflödena fungerar smidigt. Utan import av livsmedel, förnödenheter och drivmedel skulle Sverige endast klara sig i några veckor.

Ett transportsnålt samhälle är inte eftersträvansvärt men trafiken måste bli mer hållbar. Efterfrågan på person- och godstransporter har historiskt sett ökat med naturkatastrofer, krig och pandemier som hack i kurvan. I trafikens kölvatten har handel och välstånd ökat. Kollektivtrafik och arbetspendling har skapat större sammanhängande regioner och underlättat vardagslivet. 

En röd tråd genom historien är att fordonen kontinuerligt har blivit snabbare och mer energieffektiva. Om övergången från segelfartyg och droska till ångfartyg och järnväg utgör en första stor förändring så står Sverige nu inför något minst lika genomgripande.  

Transportskiftet kommer med enorm omställningskraft som kräver ett nytt förhållningssätt till trafik och infrastruktur. Skiftet som bland annat innefattar elektrifiering, automatisering och introduktion av nya fordonsslag medför den största förändringen av transporterna sedan hand- och vindkraft gav vika för ånga och stål.

I kombination med coronapandemins externa påverkan identifierar vi fem trender som accelererar förändringen inom transportsektorn: 

Lågkonjunktur höjer omvandlingstrycket och minskar kortsiktigt efterfrågan på persontransporter medan en långvarig ekonomisk nedgång kan leda till lägre industri- och varuproduktion och handel. Priskonkurrens innebär att nya affärsmodeller kan uppstå.  

Konsolidering innebär att mindre företag går samman eller blir uppköpta för att nå skalfördelar och effektiviseringsvinster.  

E-handeln ökar och hittar nya målgrupper på internet under coronapandemin till följd av kraven på social distansering. Konsumenter förväntar sig snabba hemleveranser vilket kräver en typ av logistik. Nu har det till exempel blivit allt vanligare att hämta ut sina varor i särskilda leveransboxar i stället för ett utlämningsställe med begränsade öppettider. 

Bilen tar revansch och mycket lite tyder på att personbilsresandet kommer att minska kommande år. Vi kommer inte nödvändigtvis att äga egen bil utan i stället kommer delningstjänster att öka. Synen på bilägandet förändras och med bildelning skapas förutsättningar för fler att åka eller köra bil, även i kombination med kollektivt resande. Självkörande fordon och bilpooler kommer att vara vanligt förekommande urbana företeelser om vi blickar in i framtiden.

Att gröna transporter blir än mer angelägna är en internationell trend. Mätbara utsläppsminskningar från transportsektorn är ett krav för att nå klimatmålen på nationell och EU-nivå. Även transportköpare ställer högre krav på hållbara transporter. Automatisering, digitalisering, elektrifiering och andra förnybara drivmedel medför minskat klimatavtryck. Offentliga investeringar kommer även i högre grad att villkoras utifrån klimatmålen. 

Sverige behöver transportföretag för att det här ska bli verkligt. Och vi behöver en infrastruktur som tar höjd för förändringen med utbyggt 5G-nät för snabb dataöverföring, tillgång till grön el och biobränslen. Ny teknik behöver inledningsvis offentligt stöd för att kommersialiseras.

Allt detta sker mycket fort och politiken behöver därför förstå kraften i omställningen för att dra nytta av den. Det räcker inte med en infrastrukturpolitik som planerar framtidens transportsystem utifrån gårdagens lösningar eller alltför ensidigt försöker nå klimatmålen genom överflyttning mellan befintliga transportsystem.  

Istället måste vi förstå att historiens koldioxidintensiva transporter inom ett till två decennier i hög utsträckning är betydligt mer hållbara. Tysta och utsläppsfria bilar och bussar kommer att förändra stadsmiljöerna. Allt fler personbilstillverkare ställer om till full elektrifiering senast 2030. Flygbolag världen över, och särskilt i Sverige, ställer om för ett fossilfritt flyg. Sjöfartens klimatavtryck minskas redan idag med eldrift och biogas. 

Infrastrukturpropositionen som nyligen presenterades tar tyvärr inte tillräcklig höjd för denna utveckling kommande tolv år. Det kommer att krävas betydligt mer av regeringen och myndigheterna för att transportskiftet ska förverkligas. Därutöver krävs även att transporter som företeelse uppgraderas. Transporter är en samhällsbärande verksamhet och som sådan måste trafiken få ta plats i vår samhällshällsplanering och priset behöver reflektera kostnaden.  

Sverige har möjlighet att ta ledningen i det transportskifte där vi befinner oss, men då krävs långsiktigare och kraftfullare åtgärder. Annars finns en risk att andra länder kör om och då tappar vi både kompetens, kunskap och konkurrenskraft.

Marcus Dahlsten, vd Transportföretagen

Tina Thorsell, samhällspolitisk chef Transportföretagen 

 

Transportföretagen är bransch- och arbetsgivarorganisationen för transportnäringen. Klicka på ett av alternativen nedan för att anpassa startsidan med branschspecifikt innehåll.