Så går avtalsrörelsen till

En avtalsrörelse innebär att flera förhandlingar om nya kollektivavtal pågår mer eller mindre samtidigt. Industrin är först ut, eftersom det är den sektor som har bäst möjligheter att träffa avtal som bidrar till stärkt internationell konkurrenskraft för svenskt näringsliv.

Det finns mer än 100 centrala parter, drygt 50 arbetsgivarorganisationer och lika många fackförbund, som tillsammans tecknar omkring 650 kollektivavtal. Ett kollektivavtal löper vanligtvis på viss tid. Den vanliga löptiden har varit ett till tre år.

När ett kollektivavtal har löpt ut har fredsplikten upphört. Ett fackförbund kan därför varsla om stridsåtgärder – exempelvis strejk – för att få igenom sina krav. Arbetsgivarna kan svara med lockout – utestängning från arbetsplatsen. Målet är att förhandla fram nya avtal innan de gamla upphör. 

Sverige har haft en historia av okontrollerade kostnadsökningar på 1970- och 1980-talen. Det ledde till hög inflation och till att Sveriges konkurrenskraft försämrades. Det var också grunden till att fack och arbetsgivare inom industrin träffade Industriavtalet 1997 (ett avtal som förnyades 2011 respektive 2016) som innebar ett nytt sätt att se på förhandlingar och konfliktlösning i Sverige.

Industriavtalet innebär att parterna inom industrin sätter ”märket” och att övriga parter ska respektera det. Avtalet reglerar hur förhandlingarna om kollektivavtalen mellan de olika parterna som har undertecknat avtalet ska gå till. Tanken är att minimera risken för konflikter genom att skapa förutsättningar för att nya avtal ska kunna träffas innan de gamla avtalen har upphört att gälla.

Förhandlingarna förbereds genom att parterna tar fram förhandlingsmål och krav. Därefter utväxlas avtalskrav. Förhandlingarna ska normalt starta senast tre månader innan de gamla avtalen löper ut. Om inte ett nytt avtal har träffats när en månad återstår av avtalstiden följer en fas då ”opartiska ordförande”, som parterna själva har utsett, leder förhandlingarna.
Industrins avtal är riktmärke för avtalen på övriga arbetsmarknaden. När märket är satt väntar omförhandlingar av flera hundra avtal i alla andra branscher.

Förbundsförhandlingar

För många av våra avtal byts krav redan innan märket sätts, men då handlar yrkandena om allmänna villkor, exempelvis arbetsförhållanden och arbetstider. Det sker med andra ord parallellt med förhandlingarna om märket.

När förhandlingarna om såväl löneökningar som förbundsförhandlingarna om arbetsvillkor är färdiga skrivs sedan nya kollektivavtal för kommande avtalsperiod. Längden på avtalen kan variera beroende på vad parterna kommer överens om och hur situationen i omvärlden ser ut. De kan gälla i allt från ett år till att vara fleråriga.

Håkan Filipsson

Kommunikationsansvarig med fokus på arbetsgivarservice och Juridik