På bilden: Per Geijer, säkerhets- och beredskapschef hos Transportföretagen. I bakgrunden: Det franska hangarfartyget Charles de Gaulle anlöper till hamnen i Malmö. Bild från Försvarsmakten, Amanda Gahm.
De senaste åren har kris avlöst kris, inte minst på den storpolitiska scenen där ett flertal större väpnade konflikter pågår, nu senast Mellanöstern. Per Geijer, säkerhets- och beredskapschef hos Transportföretagen, menar att det än så länge är svårt att överblicka konsekvenserna fullt ut. En sak är dock säker: en orolig omvärld får påtagliga konsekvenser för transportnäringen.
Det finns dagar som etsar sig fast i minnet. Många av oss minns fortfarande var vi befann oss när World Trade Center attackerades 2001. Den historieskrivning som rått efter kalla krigets slut fick bryskt skrivas om. De senaste åren har vi fått bevittna minst två händelser av liknande dignitet. Februari 2022 rullade ryska styrkor över gränsen och in i Ukraina. Alldeles i närtid, den 28:e februari, anföll amerikanska och israeliska styrkor Iran.
Per Geijer, säkerhets- och beredskapschef hos Transportföretagen, är just nu en eftertraktad man när det gäller att svara på frågor kring transportsektorns arbete knutet till beredskap.
- Kriserna tenderar just nu att komma väldigt mycket slag i slag. Det har ju hänt många gånger att stater ger sig på andra stater. USA har agerat världspolis förut men det som sker nu händer i ljuset av en allmän oro kopplat till kriget i Ukraina och kopplat till en amerikansk administration som beter sig mer irrationellt än vad vi är vana vid.
Han menar att konsekvenserna av kriget i Iran än så länge är svåra att förutse.
- Det är en svår situation att överblicka. Vi ser redan hur konflikten drabbat sjöfarten genom stängandet av Hormuzsundet och flyget som nu behöver hitta andra rutter.
- Vi kan dessutom få se fördröjningar i försörjningskedjorna, något som det tidigare har talats om kopplat till företagens beredskap. Myndigheten för civilt försvar, MCF, vill att företag ska ha förmåga att stå ut med upp till 14 dagars fördröjning när det gäller viktiga varor. Kanske kommer den prövningen redan i närtid.
Konflikten i Mellanöstern sker förvisso längre bort än kriget som pågår i Ukraina, men kan ändå få stora följdeffekter.
- Det finns massa lojaliteter som stressar i den här situationen. Iran och Ryssland står varandra nära, den här konflikten påverkar Rysslands förmåga att slå mot Ukraina. Det blir en mycket närmare påverkan på oss i vårt närområde.
- När det gäller situationen i Mellanöstern tänker jag att Iran och Israel inte gör något annorlunda, det är mer osäkert med USA. Nästa steg kan skaka om grundvalarna, det här är föränderlig materia. Trump har inte vid något tillfälle visat att det som sades igår gäller idag.
Ett område som påverkas är pris och tillgång på drivmedel.
- Det pratas mycket om de här frågorna och om olika länders strategi för att hantera att oljepriset går upp. Hur det här kommer påverka oss beror på hur långvarig konflikten blir. Iran har en väldigt hög svansföring och säger att de kommer kunna hålla ut. Det är inget litet land, de har en hyfsat avancerad krigsmakt. Sedan står de så klart mot två avancerade krigsmakter.
- Blir det en relativt kortvarig historia bör det inte påverka drivmedelspriserna mer än en tillfällig topp men pågår konflikten över tid kan den lamslå stora delar av världens drivmedelsproduktion.
På bilden: Flygbasjägarna övar med Danmark på Grönland. Bild från Försvarsmakten.
Utbyggnad av svensk beredskap
De just nu snabba lappkasten i omvärlden har föranlett att Europa rustar upp. I Sverige bedrivs beredskapsarbete i många olika forum.
- Min bild är att det händer ganska mycket. Det som har skett i världen nu förstärker bilden av att det är hög tid att agera. Det är också fler och fler som lyssnar och det finns en ökad investeringsvilja i beredskap och höjd förmåga, inte minst hos regeringen. Jag upplever att vi flyttar positioner hela tiden.
Däremot, menar Per Geijer, är arbetet inte felfritt:
- Det handlar både om saker som finns kvar att göra och saker som kanske inte skett på ett värst imponerande sätt. Myndigheters förmåga att involvera näringslivet får än så länge blandade recensioner. Vissa delar fungerar bra och andra sämre. Det är inte många i myndighetsvärlden som tycks förstå hur företagande går till. En del har säkert varit anställda inom diverse bolag men det är inte så många som har erfarenhet av att driva verksamhet. Där tycker jag staten saknar förmåga och kompetens.
- Med det sagt är jag ändå ganska hoppfull. Det finns en stark inneboende kraft i det vi håller på att bygga upp och framför allt en vilja.
Senast Sverige hade en hög beredskap, under kalla krigets dagar, såg också förutsättningarna annorlunda ut. En större del av kritiska funktioner låg då under statlig kontroll medan det privata näringslivet idag har en större roll att fylla i beredskapsarbetet.
- Dessutom har du dimensionen av att spelplanen i dag är mer internationell. Vi har många ägare och intressesfärer som går utanför Sveriges gränser. Det handlar om utländskt ägande i allt från bolag till fordon. När det gäller ägare från länder av mer tveksam karaktär har vi försökt att minska deras inflytande men även schyssta stater kan ha annorlunda prioriteringar när det stökar till sig. Att ha mycket utländska intressenter kan vara både utmanande och en styrka men den situationen är verkligen annorlunda mot hur det sett ut tidigare.
- När jag för cirka två år sedan började arbeta på Transportföretagen mötte jag fortfarande politiker som exempelvis trodde att alla hamnar är statliga, likaså flygplatser. Många politiker har suttit fast i kalla krigets tankebanor med att man kan gå in och ta över vad man vill och behöver. I dag handlar det snarare om att man behöver teckna avtal med branschen, se över vem som ska bära riskerna och hur man till exempel försäkrar verksamheter.
Ett nytt sätt att ta till sig information
Tidigare under året släppte Myndigheten för Civilt försvar, tidigare MSB, sin nya broschyr Beredskap för företag – Om krisen eller kriget kommer. Transportföretagen har, tillsammans med andra branschorganisationer, varit med i arbetet som har lett fram till den färdiga produkten.
- Utmaningen är att den ska passa alla branscher, den är ganska allmänt hållen. Vi märker att den väcker en del frågor. Vi har på vår hemsida skrivit en hel del information kopplat till det här, exempelvis frågor och svar (LÄNK). Dessutom har vi tagit fram ett beredskapsspel som hänger ihop med broschyren.
Just beredskapsspelet är värt att göra ett kort nedslag kring. Det är ett verktyg som ska hjälpa transportföretag att utveckla sin krisberedskap.
- Det finns en stor mängd konsultbyråer som säljer scenariospel av det här slaget. För de flesta företag är det en ganska hög nivå att börja på och det kan uppfattas som lite läskigt att ta in en extern person. Vad vi ville göra var att ta fram en enklare variant där man får ett sådant scenario i textform som du kan ladda ner och spela utan att behöva involvera andra.
Beredskapsspelet innehåller totalt fem olika scenarier eller spelomgångar, där företag kan välja att göra alla eller välja ut några. Det kan exempelvis handla om hybridangrepp, ett angrepp mot Gotland eller långvariga problem med eltillförsel.
- När man spelat igenom alla omgångar har man mött de utmaningar som MCF tycker att man ska vara förberedd på. Spelet kan göras oerhört seriöst från pärm till pärm eller så väljer man de delar som passar. Någon kanske bara använder det som diskussionsunderlag i fikarummet. Alla steg framåt är ett steg framåt.
Transportföretagens beredskapsspel hittar du på denna länk.
Missa inte heller seminariet den 26 mars när Transportföretagen, Sveriges åkeriföretag, Tågföretagen och Svensk sjöfart bjuder in till en digital informationsträff med Myndigheten för civilt försvar, MCF, tidigare MSB, och Trafikverket med anledning av den nysläppta broschyren Beredskap för företag – Om krisen eller kriget kommer. LÄNK.
