Miljökommittén är en av Transportföretagens viktigaste samverkansarenor för att samla kompetens inom hållbarhetsområdet. Catherine Löfquist är mångårig medlem och numera ordförande.
– Hållbarhet var den fråga där man först kunde sätta sig runt samma bord trots att man var konkurrenter, berättar hon.
Solen strilar in genom persiennerna på Storgatan i Stockholm där vi möter Catherine Löfquist. Till vardags arbetar hon som hållbarhetschef för Brings verksamhet i Sverige och Danmark och hon har arbetat med hållbarhet sedan 1999. Hon är också ordförande i Transportindustriförbundets miljökommitté, som samlar enorm kompetens från transportsystemets aktörer till en yta där frågor kan diskuteras med likasinnade.
– Det är häftigt att kunna arbeta med hållbarhetsfrågan på riktigt. Eftersom vi befinner oss i transportbranschen kan vi få saker att hända.
Hon beskriver kommittén som både en arena för utbyte och diskussion men också som en möjlighet att möta andra med liknande uppdrag.
– När man arbetar med hållbarhet är man ganska ensam. Vi har ju så klart kollegor men det är inte supermånga på varje bolag som arbetar renodlat med hållbarhet. Samtidigt är det en fråga där vi faktiskt kan samarbeta över branschen och där man har väldigt stor nytta av gränsöverskridande samarbeten. Hållbarhet var den första fråga där man verkligen kunde sätta sig runt samma bord trots att man var konkurrenter.
Samtidigt som det gått lite inflation i olika nätverk av och till har just miljökommittén alltid haft en självklar plats, berättar Catherine Löfquist.
– Det finns nätverk där man kan köpa en plats men det som är unikt med vårt arbete i kommittén är att vi alla befinner oss i samma bransch och brottas med samma utmaningar. Vi kan, under uppstyrda former, prata om det som är viktigt.
Blir det – så långt det är möjligt – öppenhjärtiga samtal när ni träffas?
– Ja, det skulle jag säga, även om man så klart har integritet utifrån sitt företagsperspektiv. Jag använder själv miljökommittén som ett referensnätverk. Det är många gånger i mitt dagliga arbete när jag har diskussioner som jag säger att ”jag tar med den här frågan till miljökommittén”.
– Det är ett givande och tagande skulle jag säga. Jag har varit med i nätverk där man måste börja med vuxenupplärning. Här vet alla vad man pratar om. Det är folk med kompetens, som är ansedda och som gör ett bra hållbarhetsarbete.
Miljökommittén är så klart bara en liten del av Catherine Löfquists arbete som hållbarhetschef på Bring. Bolaget i sig har, precis som branschen i stort, också genomgått förändringar.
– Jag skulle säga att det skett både ständiga förändringar och förbättringar. Jag har arbetat med hållbarhetsfrågorna inom olika delar av Brings organisation under lång tid och för mig är det härligt att arbeta på ett bolag där vi kan göra verkliga saker. Sedan kommer vi in i frågan på olika sätt. I Norge är Posten Bring marknadsledande, i Sverige är vi en utmanare. Det ger olika förutsättningar.
Hur upplever du, med din långa erfarenhet, att hållbarhetsfrågan har förändrats?
– Den största förändringen, om vi pratar om en övergripande nivå, är att hållbarhetsfrågan är en del av strategin i dag. Förr kunde det vara mer av ett kundönskemål. Ofta var det någon på bolaget som satt i ett hörn och arbetade med frågan, ibland mer som ett alibi. Nu gör man det på riktigt. Vi håller verkligen på att ställa om, vi byter bilar, vi byter drivmedel och det genomsyrar bolagen. Sen går det olika fort vid olika tidpunkter. Ibland måste man sakta ned.
I dag kommer mycket lagstiftning via EU, hur har det påverkat?
– Mig har det påverkat genom att jag försöker öka min förståelse kring EU:s arbete. Det är viktigt att vi i Europa har samma lagstiftning för att vi ska nå framgång. Samtidigt bevakar vi i miljökommittén i de fall någonting på EU-nivå håller på att bli tokigt. Vi som enskilda aktörer har inga stora lobbykonton. Det är en av anledningarna till att man är med i en sådan här organisation som Transportindustriförbundet. Det ger påverkanskraft.
Det gäller även på det nationella planet, menar Catherine Löfquist.
– Du har exempelvis frågan om B-körkort upp till 4,25 ton, som varit viktig för flera av medlemmarna. Nu kunde vi bjuda in Transportstyrelsen till dialog. Det hade varit mycket svårare som enskild aktör. När vi representerar en grupp företagare får vi helt andra möjligheter.
Det talas ibland om att hållbarhetsfrågan i dag, givet världsläget, har kommit i skymundan. Vad är din syn på det resonemanget?
– Jag tror att vi människor i grund och botten inte klarar av för mycket på en och samma gång. Nu har vi fullt sjå med beredskapsfrågan. Men hållbarhet är en förutsättning också för att vi ska klara vår beredskapssituation, till exempel med produktion av inhemska bränslen.
– Hållbarhet är ingen modefråga. Vi måste ha den med oss. Jag tror att det viktiga är att anpassa sig efter tiden. Ibland pratar man hållbarhet, ibland trafiksäkerhet och numera beredskap men det är ofta samma sak vi vill åt. Hållbarhetsfrågan lever kvar men ses genom olika glasögon vid olika tidpunkter.
På samma sätt pratas det om att det blir svårare att ta betalt av kunderna för just hållbarhet, vad är din syn på det?
– Jag tycker att det är ett ”både och”. Man använder argumentet felaktigt många gånger. Jag gillar inte riktigt formuleringen kring att det inte går att ta betalt. I många fall krävs det snarare att man lever upp till kraven för att vara aktuell vid förhandlingsbordet. Väl där kan vi diskutera pris. Man kan vända på det och säga att ”vad skulle hända med vår affär om vi skulle lägga ner hela satsningen på hållbarhet?” Hur mycket affärer skulle vi tappa då och hur många kundavtal skulle vi bryta? Vi har lovat en miniminivå.
– Men visst, det har varit tufft för alla bolag där ute inklusive på kundsidan, då är det klart att man inte strösslar med pengar. Samtidigt har vi vissa kunder som är stensäkra på sitt mål. Min bild är att om vi vill göra något extra som kostar mer och är transparenta, då kan man ofta hitta utrymme om motivationen finns där.
Sist men inte minst, om någon där ute är intresserad av att engagera sig i miljökommitténs arbete, vad skulle du ge dem för råd?
– Alla är jättevälkomna. Det finns inga krav på att du måste lägga så här mycket tid eller energi. Kan du, vill du, orkar du är du välkommen. Det finns perioder när man inte kan vara lika aktiv och det spelar ingen roll. Kom som du är.
– Det bästa med det här nätverket är att det är så bra!