Regeringens presentation av den nationella planen för transportinfrastrukturen innebär historiskt stora satsningar på Sveriges vägar, järnvägar, hamnar och farleder. Särskilt välkommen är regeringens bedömning att underhållsskulden på vägnätet ska vara åtgärdad till 2037.
– De historiskt stora satsningarna i den nationella planen är mycket positiva. En välfungerande infrastruktur är avgörande för både trafikanter och företag och en förutsättning för ekonomisk tillväxt, ökad tillgänglighet och god beredskap. Nu är det viktigt att politiken och Trafikverket omsätter planen i konkret handling och håller uppe takten i genomförandet, säger Jonas Hagelqvist, vd på Transportföretagen.
Den nationella planen markerar en tydlig kursändring där samhällsnyttan i högre grad styr prioriteringarna. Det är också positivt att regeringen öppnar för omprövningar av projekt för att säkerställa största möjliga nytta.
Underhåll i fokus – mer återstår på järnvägen
Regeringen bedömer att underhållsskulden på vägsidan ska byggas bort under de kommande tolv åren. Nyligen presenterade Transportföretagen årets kartläggning av tillståndet på landets statliga vägar, där 11 procent bedöms vara i mycket dåligt skick.
Samtidigt återstår ett omfattande arbete för att säkerställa en robust och tillförlitlig järnväg. Utöver att öppna upp för alternativ finansiering och organisering av nya infrastrukturprojekt förbereder regeringen att konkurrensutsätta Trafikverket med ett nytt statligt bolag, i likhet med den modell som finns i Norge.
– Det är glädjande att regeringen tagit intryck av Transportföretagens arbete med att synliggöra vilka vägar som behöver åtgärdas och vilka värden som kan skapas genom OPS-lösningar. Vi ser fram emot fortsatta kontakter när det nya statliga bolaget tar form för att bygga ny infrastruktur i landet, säger Tina Thorsell, samhällspolitisk chef på Transportföretagen.
Satsningar i hela transportsystemet
De ökade anslagen till trimningsåtgärder och enskilda vägar väntas förbättra framkomligheten och stärka transportmöjligheterna i hela landet. Även förstärkta resurser till länsplanerna – en ökning med 20 procent – får stor betydelse för såväl pendlare som transportföretag.
Satsningarna på sjöfarten som presenteras i den nationella planen är viktiga för Sveriges konkurrenskraft och exportmöjligheter. Investeringar i isbrytare och förbättrad tillgänglighet till hamnar genom sträckan Alingsås–Göteborg samt farleder som Södertälje–Landsort stärker förutsättningarna för effektiva transporter. Utvecklingen av Hjulstabron är i sin tur avgörande för Mälarsjöfarten.
Införandet av det europeiska signalsystemet för järnvägen, ERTMS, är dessutom ett viktigt steg för att knyta Sverige närmare internationella transportflöden och skapa bättre förutsättningar för gränsöverskridande trafik på järnvägen.
