Svenska transportföretag möter en växande administrativ börda som försvårar investeringar, innovation och klimatomställning. Det framgår av två nya rapporter från Transportföretagen. Tillsammans ger de en tydlig bild av hur byråkrati, otydliga regler och olika kommunala tolkningar skapar hinder för företag i hela landet.
Nästan hälften av transportföretagen anger byråkrati och administration som det största tillväxthindret. Det är högre än inom branscher som bygg, tillverkning, turistnäring och tjänstesektorn. Samtidigt uppgår näringslivets samlade regelkostnader enligt Tillväxtverket till närmare 390 miljarder årligen, vilket motsvar cirka sex procent av BNP.
– Regelkrånglet har blivit ett strukturellt problem som påverkar hela transportsektorn, från små verkstäder till stora logistikföretag. Långa handläggningstider, motstridiga krav och olika kommunala tolkningar leder till att investeringar uteblir och jobb går förlorade, säger Tina Thorsell, samhällspolitisk chef på Transportföretagen.
Transportsektorn har vuxit med över 80 procent sedan millennieskiftet, men de administrativa kraven har ökat lavinartat. Företagen vittnar om hur tillståndsprocesser och avgifter varierar kraftigt mellan kommuner, hur olika myndigheter tolkar EU-regler på olika sätt och hur orimliga krav fördröjer viktiga investeringar, exempelvis i laddinfrastruktur.
Ökad byråkratisk press på servicestationer
Rapporten Macken som fastnade i paragrafdjungeln visar hur problemen tar sig konkreta uttryck. 94 procent av servicestationerna uppger att regelkrånglet har ökat det senaste året och 95 procent att de har debiterats för tillsyn som inte ens har utförts. Endast 39 procent har installerat laddmöjligheter för elfordon, där 58 procent anger krångliga bygglovsprocesser som ett avgörande hinder.
– Servicestationerna är en tydlig symbol för hur snårig och ineffektiv regeltillämpningen har blivit. Samma verksamhet kan bedömas helt olika beroende på kommun, och företag får betala för tillsyn som inte ens genomförts. Det skapar frustration, ökade kostnader och i förlängningen en broms för hela omställningen, säger Tina Thorsell.
Svarsgaranti en efterfrågad åtgärd
Rapporterna pekar ut ett antal önskvärda åtgärder, bland annat behovet av ett samlat nationellt grepp för att minska regelbördan. Det handlar om att samordna myndigheter, harmonisera avgifter och tillsynsprocesser, införa tidsgränser för beslut och säkerställa att regler är långsiktiga, proportionerliga och teknikneutrala.
– Företagen vill göra rätt, men de behöver ett regelverk som är begripligt, rättvist och effektivt. En moderniserad lagstiftning och bättre myndighetsdialog skulle göra enorm skillnad. Vi föreslår bland annat en svarsgaranti, där myndigheter inom en viss tid måste ge svar på en ansökan. Idag kan det dröja år för ett företag att få ett tillstånd beviljat, vilket helt kan bromsa upp en investering. Det är ett stort hinder både mot tillväxten och omställningen, avslutar Tina Thorsell.
