Sveriges klimatmål ska anpassas till EU:s mål och Miljömålsberedningens förslag som presenterades på torsdagen, är i stora drag balanserade. Dock kvarstår frågetecken om vilka styrmedel och politiska åtgärder som krävs för att nå målen till minsta möjliga samhällsekonomiska kostnad.
Miljömålsberedningen ska säkerställa att Sveriges nationella klimatpolitiska etappmål är i linje med EU:s klimatlagstiftning och målet om nettonollutsläpp senast 2045. Idag presenterade beredningen sina förslag och Transportföretagen anser att de i huvudsak är balanserade och väl avvägda.
– Vi är i stort positiva till Miljömålsberedningens förslag. Att Sverige anpassar sina mål efter EU:s mål förenklar och ökar förståelsen för utmaningen. Koldioxidutsläpp är globala och måste ner i alla länder. EU:s klimatmål är minst lika ambitiösa som Sveriges och väl i linje med att unionen når sin del av Parisöverenskommelsen, säger Tina Thorsell, samhällspolitisk chef på Transportföretagen.
Transportföretagens biträdande samhällspolitiska chef Susanne Forentin har varit expert i utredningen:
– EU:s klimatpaket, det så kallade 55-procentspaketet, innebär krav på skärpta utsläppsminskningar för bland annat transportsektorn och skapar ett behov av att se över nationell lagstiftning, i alla medlemsländer. Vi bedömer att förslagen skapar tydlighet, särskilt när det gäller förändringen av basår och hur Sverige ska beräkna och värdera de så kallade kompletterade åtgärderna, säger Susanne Florentin.
Nytt elektrifieringsmål riskerar otydlighet
Miljömålsberedningen föreslår också att det nationella sektorsmålet för transporter ska behållas och att det ska utökas med ett "elektrifieringsmål".
– Att det svenska transportsektorsmålet blir kvar är inte förvånande och motiveras med den styrsignal som det har haft. Transportsektorn har ett särskilt ansvar för omställningen och vi har minskat våra utsläpp med över 20 procent på mindre än 20 år, samtidigt som transporterna ökat. Ett elektrifieringsmål ställer vi oss tveksamma till för att det är mycket otydligt vad Miljömålsberedningen menar. Det finns redan mål på EU-nivå som riktar sig till fordonsindustrin och risken är att det blir otydligt och rörigt med ett nationellt mål, säger Susanne Florentin.
Frågetecken hur målen ska nås
Trots att Miljömålsberedningen i stort tydliggör vägen framåt kvarstår frågetecken om vilka ytterligare verktyg som ska användas för att nå målen. Idag ser politiken inte ut att räcka för att klara det svenska EU-åtagandet till år 2030.
Istället ställs hopp till den så kallade Styrmedelsutredningen, som ska analysera och föreslå styrmedel för att fasa ut fossila bränslen till år 2045, på ett kostnads- och samhällsekonomiskt effektivt sätt. Den ska säkerställa att Sveriges klimatåtaganden gentemot EU nås, utan att hushåll och näringsliv drabbas av orimligt höga kostnader eller att konkurrenskraften försämras.
– Utredningen är viktig för oss eftersom majoriteten av utsläppsminskningarna ska ske inom transportsektorn. Över 90 procent av all bensin och diesel används inom samhällsviktiga vägtransporter. Det behövs långsiktiga och stabila villkor och en väl avvägd mix av centrala styrmedel som fasar ut det på ett ordnat sätt, säger Mårten Bergman, transportekonom på Transportföretagen.
Exempelvis har Transportföretagen länge efterfrågat en elskattesänkning för tunga fordon, som ett led i att främja elektrifieringen snarare än att via kostnadsökningar tvinga fram den hos branschen.
– Vi ser gärna färre men effektivare styrmedel. Men det behövs också fler kostnadssänkande morötter. Exempelvis skulle en ordentlig elskattesänkning för tunga yrkesfordon snabba på elektrifieringen, vilket är avgörande för att vi ska nå klimatmålen både på kort och lång sikt, avslutar Mårten Bergman.
Styrmedelsutredningen ska presentera sina förslag i början av maj nästa år.
