Regeringen vill stärka säkerheten i kollektivtrafiken, vilket är angeläget i ett allt hårdare samhällsklimat. Samtidigt riskerar otydligt kostnadsansvar och bristande konsekvensanalyser att leda till ökade kostnader för bussföretagen. I förlängningen kan det försämra trafikutbudet.
Regeringen vill stärka skyddet i kollektivtrafiken, något som Sveriges Bussföretag välkomnar i ett remissvar till promemorian ”En ny lag om kollektivtrafikskydd och uppdrag att ta fram underlag för ett nationellt program för järnvägs- och kollektivtrafikskydd”. Samtidigt riskerar de föreslagna åtgärderna att medföra betydande kostnadsökningar för företagen om inte ansvarsfördelningen klargörs.
– I ett allt hårdare samhällsklimat är det viktigt att kollektivtrafiken upplevs som trygg och säker, både för resenärer och personal. Men ansvaret för finansieringen får inte helt lämpas över på bussföretagen, som redan pressas ekonomiskt. Om kostnaderna för nya skyddsåtgärder ensidigt läggs på företagen riskerar det att drabba både trafikutbudet och tillgängligheten, säger Anna Grönlund, branschchef på Sveriges Bussföretag.
Staten, regionala huvudmän och företagen bör gemensamt ta ansvar för finansieringen av de föreslagna skyddsåtgärderna. Regeringens utredning har dock inte tillräckligt belyst de ekonomiska konsekvenserna, särskilt inte vad gäller kostnader för risk- och sårbarhetsanalyser, skyddsplaner och det ökade samverkansarbete som föreslås.
– I upphandlad trafik måste nya säkerhetskrav återspeglas i ersättningsmodellerna. Bussbranschen verkar med små marginaler, och varje ny kostnad får direkta konsekvenser för verksamheten. För att regelverket ska vara hållbart krävs förutsägbarhet, tydliga ansvarsförhållanden och realistiska ekonomiska förutsättningar, säger Anna Grönlund.
Då trafikavtal ofta löper över långa tidsperioder, ibland upp till tio år, är behovet stort av övergångsregler och tydlig vägledning inför ett framtida ikraftträdande av den nya lagstiftningen.
