EU har enats om att minska växthusgasutsläppen med 85 procent till 2040, vilket är en milstolpe i unionens klimatpolitik. Transportföretagen välkomnar de långsiktiga spelreglerna men betonar att målet kräver omfattande investeringar, tydliga styrmedel och rättvisa villkor för företagen inom transportnäringen.
Ministerrådet och Europaparlamentets miljöutskott har enats om att växthusgasutsläppen i unionen ska minska med 85 procent till år 2040, jämfört med 1990. Detta som en del för att nå målet om klimatneutralitet 2050. De skärpta kraven på alla sektorer innebär att omställningen måste ske i snabbare takt, vilket kräver stora investeringar i ny teknik och infrastruktur.
Samtidigt innebär beslutet också att införandet av EU:s nya system för utsläppshandel för bland annat vägtrafik, byggnader och arbetsmaskiner (ETS2) skjuts upp med ett år, till 2028.
– Beslutet ger tydligare långsiktiga spelregler för klimatarbetet i allmänhet, men också stora utmaningar för transportsektorn. Det är svårt för företagen att planera långsiktigt när spelreglerna på klimatområdet ändras gång på gång. Beslutet att senarelägga ETS2 kan i sak vara rimligt, men det visar än en gång hur oförutsägbart styrmedelssystemet blivit. För transportsektorn, som redan gör stora investeringar i fossilfri teknik, blir den typen av omtag både kostsamma och svårhanterliga, säger Susanne Florentin, biträdande samhällspolitisk chef på Transportföretagen.
Politiken måste främja omställningen
För transportsektorn innebär det att kraven på effektivare fordon, fossilfria drivmedel och klimatsmarta logistiklösningar successivt kommer att skärpas under perioden 2030–2040. Därmed kommer investeringsbehoven öka kraftigt, exempelvis genom satsningar på ladd- och tankinfrastruktur, elektrifiering, biobränslen och nya transportlösningar. De nya reglerna för redovisning av utsläppsreduktioner innebär dessutom att företag i högre grad måste minska sina faktiska utsläpp, snarare än att förlita sig på kompensation.
– Nu krävs att politiken gör stora ansträngningar för att skapa förtroende för att stödsystem och förenklingsarbete byggs upp med långsiktigt fokus mot 2040-målet. Klimatpremien behöver förlängas, elskatten på el för laddning av tunga fordon behöver sänkas rejält och offentlig upphandling måste utformas för att göra det attraktivare att köra eldrivna transporter, fortsätter Susanne Florentin.
Efter miljöutskottets beslut väntas hela Europaparlamentet anta sin position senare i november. Därefter inleds slutförhandlingarna med ministerrådet och kommissionen, och en slutlig överenskommelse om klimatmålet förväntas under första halvåret 2026.
