Utsläppshandel – en käftsmäll för transportsektorn?

Sverige kommer om 1,5 år att införa EU:s nya handelssystem för utsläppsrätter, ETS2. Vad innebär det? Vilka kommer att beröras? Vad betyder det för svenska drivmedelspriser och hur påverkar det skatter och andra styrmedel som redan finns? Mårten Bergman, transportekonom på Transportföretagen, håller koll på utvecklingen och reder ut begreppen.

I media har du på senare tid kunnat läsa braskande rubriker; ”Bensindrivna bilar riskerar att bli värdelösa”, ”Bränslechock på 35 kr/liter: Blir en käftsmäll”, ”Alla partier ljuger om bensinpriset – utom MP”.

Men blir din bil, eller för den delen, ambulanser och skolbussar värdelösa när ETS2 införs 2027? Når bensinpriset chockartade nivåer?

Transportföretagen följer utvecklingen noga, vill reda ut några begrepp och nyansera diskussionen om framtida priseffekter.  

Vad är ETS2 och vilka berörs?

Utsläppshandelssystemet ETS2 är en del av EU:s s.k. 55-procentspaket (Fit for 55) och syftar till att minska koldioxidutsläppen från vägtransporter, byggnader och vissa mindre industrier. ETS2 är ett sätt att prissätta koldioxidutsläpp och införs i hela EU 2027.

De direkt berörda är drivmedelsproducenter och leverantörer av drivmedel, främst bensin och diesel. De kommer ha en skyldighet att överlämna en s.k. utsläppsrätt för varje ton koldioxid förbränningen som deras fossila produkter orsakar. Enskilda konsumenter är inte berörda men kommer betala de ökade kostnaderna som kommer utav kravet på utsläppsrätter. Hela kostnaden kommer läggas på drivmedelspriset.  

Sverige har under lång tid, på ett ordnat sätt, fasat ut villaolja och använder idag en försvinnande lite andel kol och fossilgas, till skillnad mot många andra EU-länder. Därför kommer ETS2 handla främst om vägtransporter, jordbruk, skogsbruk och fritidsbåtar.

Vad ska det vara bra för?

Med ETS2 kommer EU ha en gemensam prissättning av koldioxidutsläpp, i sektorer där utsläppsminskningarna på många håll inom EU varit otillräckliga. I grunden är det en positiv utveckling med EU-gemensamma styrmedel på klimatområdet.

ETS2 är ett, av många, verktyg för att på ett långsiktigt och ordnat sätt fasa ut så mycket som möjligt av de fossila drivmedlen, i alla samhällssektorer, samtidigt som vi värnar ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft.

Vid införandet av ETS2 kommer nästan all förbränning av fossila bränslen inom EU omfattas av ett koldioxidpris, tillsammans med ETS1 som har funnits i 20 år. ETS1 omfattar en majoritet av EU:s stora energi- och industrianläggningar.

En klimatpolitisk uppsida är att det sätter ett tak för hur stora utsläppen får vara, genom att det finns ett förutbestämt antal utsläppsrätter som auktioneras ut. Utsläppsrätterna minskar också över tid vilket gör att utsläppstaket sänks.    
Klimatambitioner nås, till ett EU-gemensamt pris, med en flexibilitet att göra de mest kostnadseffektiva åtgärderna för att minska sina utsläpp. Men priset är okänt, kommer variera och är svårt att förutse.

Hur påverkas svenska bensin- och dieselpriser?

Osäkerheten om hur ETS2 kommer påverka drivmedelspriser skapar utrymme för spekulationer. Än så länge, innan det är i full gång, är det en kvalificerad gissningslek.

Nyligen genomfördes testhandel med ett litet antal utsläppsrätter, 5 000 stycken. Priset per utsläppsrätt blev 73 euro per ton. Med ett utsläppspris på den nivån innebär det att de svenska drivmedelspriserna ökar med mellan 2–2,6 kronor per liter, inklusive moms, enligt Drivkraft Sveriges beräkningar.

Men ETS2 är utrustat med ett så kallat ”mjukt pristak”. Det innebär kortfattat att om priset på utsläppsrätter de första tre åren överstiger ca 55 euro per ton, kommer fler utsläppsrätter att släppas ut på marknaden. 

55 euro per ton innebär att konsumentpriset på drivmedel höjs med mellan 1–2 kronor per liter, inklusive moms, fram till år 2030, om drivmedelsbolagen lägger över hela den ökade kostnaden på konsument och skatterna är desamma.

Men prissätts inte koldioxidutsläpp i Sverige redan?

Jo, sedan 1991 prissätts koldioxidutsläpp med koldioxidskatt. Vid införandet kostade ett ton koldioxid ca 250 kronor. År 2025 är skatten för de flesta bränslen med 100 procent fossilt innehåll satt till 1 510 kronor per ton koldioxid. Med en växelkurs på 11 kronor per euro motsvarar det ca 139 euro per ton.

Koldioxidskatten i Sverige är alltså två till tre gånger högre än priserna ovan för utsläppsrätter. Bränsle beskattas utöver detta med energiskatt. 

Skatterna räknas även upp nästa år med ca 4–5 procent per automatik. Det höjer drivmedelsskatten med ca 30–40 öre per liter, vilket får fullt genomslag på drivmedelspriset. Utöver detta är bränsle momsbelagt med 25 procent.

Den s.k. reduktionsplikten driver också upp priset drivmedel, beroende på hur mycket (relativt dyrare) biodrivmedel som behövs för att uppfylla lagkraven. 

För den som minns ökade priset på diesel med 1,2 kronor över natten årsskiftet 2021/2022, som en direkt följd av skärpning av reduktionsplikten. Noterbart var det då inte fanns några rubriker om ”käftsmällar” eller ”prischocker”. När nuvarande regering valde att sänka reduktionsplikten, sjönk också priset på diesel med över 5 kronor.

Det är numera ett välkänt faktum att den nationella reduktionsplikten påverkar priset, utöver växelkurs och det globala priset på olja.    

Kommer det innebära förändringar av andra styrmedel?

Införandet av ETS2 innebär att det tillkommer ytterligare ett styrmedel till den redan digra floran av transportrelaterade skatter och avgifter.

ETS2 är en ny princip för prissättning av koldioxid i Sverige. Koldioxidskatten kommer att behöva justeras, eller avskaffas, för att undvika ineffektiv dubbelreglering.

Regeringens har tillsatt ”Utredningen om styrmedel för ett fossilfritt samhälle” som har till uppgift att se över hur nuvarande styrmedel ska fungera tillsammans med EU:s. De ska vara färdiga i maj 2026 och Transportföretagen ingår i utredningens referensgrupp. 

Kan man sänka priset för alternativa drivmedel?

Samtidigt som ETS2 kommer påverka priset uppåt, går det att sänka priset för fossilfria drivmedel. Att fortsätta skattebefria relativt dyrare rena och höginblandade biodrivmedel (som exempelvis HVO100) och biogas är avgörande.   

En annan åtgärd är att inför en ordentlig skattenedsättning för el som används i utsläppsfria tunga fordon i yrkestrafik, så som elbussar och ellastbilar. Det skulle sänka företagens kostnader, öka investeringsviljan i batterielektriska fordon och sänka utsläppen. Läs Transportföretagens förslag här.

Sverige har bland den högsta elskatten i Europa, även om den marginellt sänks vid årsskiftet. Det riskerar att bli en bromskloss för elektrifieringen, särskilt för tunga helelektriska fordon.