En totalstrejk samtidigt i Sveriges hamnar skulle orsaka samhällsekonomiska förluster på 290 miljoner kronor - per dag. Det visar en ny rapport som tagits fram av Handelns utredningsinstitut (HUI) på uppdrag av Transportföretagen.
Svenska Hamnarbetarförbundet (HF) gick nyligen ut i strejk i de hamnar där de finns representerade. Detta trots att ett avtal med Transportarbetareförbundet blev klart och som omfattar alla hamnarbetare i landet, inklusive HF:s medlemmar.
HF representerar en minoritet av hamnarbetarna och bara 0,2 promille av den svenska arbetskraften. Trots det har de mellan 2016 - 2023 stått för omkring en tredjedel av alla varsel på den svenska arbetsmarknaden.
Samhällsekonomisk miljardkostnad
Även om analysen i rapporten bygger på en beräkning av ett scenario med total hamnstrejk från alla hamnarbetare, visar den på hamnarnas sårbarhet. Och HF har också en vana av att utöka sina strejker. En total strejk i hamnarna, som likt 2017 skulle vara i 44 dagar skulle innebära:
- 12,7 miljarder kronor i direkta kostnader för svenska företag.
- 291 miljoner kronor per dag i förlust för förseningar, omställningar och alternativa transportlösningar.
- Följdeffekter som är svåra att kvantifiera. Dit hör produktionsstopp, förlorade kontrakt, förseningsböter och urholkat internationellt förtroende för svensk exportindustri.
– Hamnarna är livsviktiga för ett litet exportberoende land som Sverige. När hamnarna stannar får inte industrin sina råvaror, handeln får inte ut sina produkter och sjukvården riskerar att stå utan viktiga leveranser, säger Johan Grauers, förhandlingschef på Sveriges Hamnar.
De verkliga kostnaderna är alltså betydligt större. Detsamma gäller den strejk som nu har brutit ut, då följdeffekterna är svåra att uppskatta.
– Det är lätt att underskatta hur beroende vi är av fungerande godsflöden, men ett stopp slår direkt mot människors vardag – från jobben i fabriken till varorna på butikshyllan. Dessutom är hamnarna sårbara i det oroliga omvärldsläge som råder. Hamnarna är avgörande utifrån ett säkerhets- och beredskapsperspektiv, säger Johan Grauers.
Två fack på ett avtalsområde
Den svenska modellen på arbetsmarknaden ska säkerställa företagens konkurrenskraft, trygga anställningsvillkor och reallöneökningar för arbetstagarna. Modellen bygger på att när ett nytt kollektivavtal tecknats gäller det för alla arbetstagare på det berörda avtalsområdet och att arbetsgivaren kan räkna med fredsplikt under avtalsperioden. Detta är dock inte situationen inom hamnarna – där strejkar Hamnarbetarförbundet trots att Sveriges Hamnar redan har tecknat ett bindande kollektivavtal med Transport.
– Det är unikt att ett minoritetsfack har möjlighet att lamslå hela Sveriges logistiksystem. Inget annat avtalsområde i Sverige fungerar på det sättet. Så länge detta tillåts fortgå tvingas hela samhället leva med en inbyggd instabilitet i vår kritiska infrastruktur, avslutar Johan Grauers.
