Har det varit mer dynamiskt än nu?

Jag har många gånger hävdat att utbildnings- och kompetensförsörjningsfrågor är dynamiska till sin karaktär. Slutet av 2021 och de första månaderna av 2022 bekräftar det. Frågan är om vi någonsin sett så många förslag med bäring på framtiden som under den här perioden.

Har det varit mer dynamiskt än nu?

Jag tänker på ambitionen att införa ett dimensioneringssystem för gymnasiala utbildningar. Jag tänker på det politiska förslaget om att koppla en automatisk högskolebehörighet till yrkesutbildningarna. Ett förslag som riksdagen för bara några dagar sedan röstade för! Och jag tänker på den pågående dialogen om införandet av ett omställningssystem i anslutning till förändringar i LAS, lagen om anställningsskydd. Alla dessa tre processer är på olika sätt relevanta för gymnasieskolan.

Jag ska kortfattat försöka utveckla vad jag menar. Om vi börjar med dimensionering kan vi konstatera att 50% av alla företag behöver rekrytera personer med yrkesutbildning. Samtidigt finns för få platser på gymnasieskolans yrkesprogram vilket leder till ett matchningsproblem på svensk arbetsmarknad. I förlängningen håller det tillbaka såväl den svenska konkurrenskraften som skapandet av nya jobb. En viktig anledning är att gymnasie- och vuxenutbildningen under lång tid haft alldeles för svag koppling till arbetsmarknadens behov. I praktiken har många människor gått utbildningar som inget företag efterfrågar – man har utbildats till arbetslöshet. Faktum är att nästan hälften av de ungdomar som går ut högskoleförberedande program varken har börjat jobba eller studera fyra år efter studenten! Ett dimensioneringssystem är tänkt att knyta utbildningsvolymerna närmare arbetsmarknadens behov. Vi välkomnar det. I skrivande stund ligger ett lagförslag hos riksdagen och vår förhoppning är att riksdagen ställer sig bakom det. Efter det återstår mycket arbete. Inte minst med framtagande av planeringsunderlag som ska visa på det reella arbetskraftsbehovet, liksom utvecklingen av ett dimensioneringssystem som även tar hänsyn till individens önskemål. Vi följer den här processen nära och med spänning.

Nästa punkt jag lyfte i inledningen handlar om ambitionen att koppla en automatisk högskolebehörighet till yrkesutbildningarna. Klart är att alla elever som söker till yrkesutbildningar inte önskar läsa kurser som ger högskolebehörighet. Men vi tror att det är viktigt att eleven – och inte sällan elevernas föräldrar – aktivt måste välja bort högskolebehörighetsgivande kurser. Att riksdagen nu ställt sig bakom förslaget innebär att yrkeseleverna från och med hösten 2023 måste göra det valet. Från Transportföretagens sida är förändringen mycket välkommen och resultatet av ett långsiktigt arbete från vår och övriga näringslivets sida.

Den tredje och sista delen av inledningen handlar om ett system för omställning. Blir det verklighet – beslut kommer att fattas under våren/sommaren – kommer det att sjösättas i höst. Omställningssystemet kommer att vända sig till redan yrkesverksamma som genom fortbildning kommer att kunna stärka sin ställning på arbetsmarknaden.

Gemensamt för de olika delarna är att de alla har bäring på gymnasieskolan. För högskolebehörighetsfrågan liksom införandet av ett dimensioneringssystem är det uppenbart. När det gäller omställningssystemet finns inte en lika uppenbar koppling men blir det verklighet så innebär det med all säkerhet ökade volymer i vuxenutbildningen. Och i det avseendet är många av landets gymnasieskolor potentiella leverantörer.

Sammantaget är mycket på gång inom kompetensförsörjningsområdet. Och då har jag inte ens nämnt de 26 reformförslag som Svenskt Näringsliv, bland annat i samarbete med Transportföretagen, tagit fram i syfte att stärka yrkesutbildningarnas attraktivitet, relevans och kvalitet.

Från Transportföretagens sida jobbar vi för att de politiska besluten ska landa rätt och i förlängningen att vara en konstruktiv spelare vid implementeringen av nyheterna. I det liksom i vårt övriga arbete är du viktig – glöm inte att du alltid är välkommen med tankar och förslag när det gäller vårt arbete inom kompetensförsörjningsområdet.

På återhörande!

Caj Luoma