Direkt till innehållet (Tryck Enter)

-

Viktiga pusselbitar saknas i utredningen om gymnasiet

Viktiga pusselbitar saknas i utredningen om gymnasiet

En avslutad gymnasieutbildning är viktig för att ta sig in på arbetsmarknaden. Därför behövs en gymnasieskola som ser till att fler rustas bättre för framtiden. Men vi saknar flera politiska förslag i utredningen om hur gymnasieskolan ska förbättras, skriver flera bransch- och arbetsgivarorganisationer.

Debattartikeln publicerades på Altinget den 27 maj

20 procent av eleverna i årskurs ett börjar på ett introduktionsprogram. 25 procent av eleverna på nationella program tar inte examen på utsatt tid. 40 procent av eleverna på högskoleförberedande program läser inte vidare på högskolan. Det saknas nästan 20 000 elever på yrkesprogrammen varje år för att möta arbetsmarknadens behov.

Det saknas inte problem i gymnasieskolan. Det saknas inte heller utredningar som adresserar gymnasieskolans område. Däremot är vi bekymrade över att det saknas konkreta politiska förslag i riksdagen på hur gymnasieskolan ska förbättras.

Angelägna förändringar
För att komma tillrätta med några av problemen ovan tillsatte regeringen 2018 utredningen Planering- och dimensionering av gymnasial utbildning och den remissbehandlades under hösten 2020. Nu väntar vi på att flera av utredningens förslag ska bli verklighet.

Några förändringar är särskilt angelägna, till exempel:
Gymnasial utbildning behöver i högre grad dimensioneras efter arbetsmarknadens behov. Branschernas involvering i yrkesutbildningarna behöver stärkas. Här lägger utredningen en grund, men mer behöver göras för att öka branschernas makt och inflytande. Det behövs bättre samverkan mellan kommuner, huvudmän och regioner för att säkerställa utbudet av relevant yrkesutbildning för hela arbetsmarknadens behov.

Viktiga pusselbitar saknas.
Vi behöver en gymnasieskola som ser till att fler elever rustas bättre för framtiden. Men utredningen saknar också viktiga pusselbitar. Dels vad gäller gymnasieutbildningarnas kvalitet, dels vad gäller attraktionskraften för gymnasiala yrkesutbildningar.

För att förbättra kvaliteten och attraktionskraften behöver bland annat:
Den grundläggande högskolebehörigheten ska per automatik ingå i samtliga nationella program, men på yrkesprogrammen ska den kunna väljas bort.
Studie- och yrkesvägledningen stärkas och regeringen bör snarast hantera utredningen ”Framtidsval, SOU 2019:4”.

Branschernas roll för kvalitetssäkringen av yrkesutbildningarna stärkas.
Tydliga kvalitetsmekanismer skapas som säkerställer att de bästa gymnasieskolorna finns kvar och växer.

Behöver rusta bättre för framtiden
En avslutad gymnasieutbildning är oftast en förutsättning för att ta sig in på arbetsmarknaden och få en bra start på vuxenlivet. Andelen av en årskull som går igenom en yrkesutbildning i gymnasieskolan behöver öka från cirka 30 procent till drygt 40 procent för att möta företagens och den övriga arbetsmarknadens behov av yrkesutbildad arbetskraft. Fler elever än i dag behöver få en bättre chans att skaffa sig sitt första jobb eller komma in på den utbildningen hen önskar. Coronapandemins konsekvenser på arbetsmarknaden ställer till det tillräckligt för dagens ungdomar. Vi behöver en gymnasieskola som ser till att fler elever rustas bättre för framtiden.

Caj Luoma, chef kompetensförsörjning Transportföretagen tillsammans med fler bransch- och arbetsgivarorganisationer. 

Transportföretagen är bransch- och arbetsgivarorganisationen för transportnäringen. Klicka på ett av alternativen nedan för att anpassa startsidan med branschspecifikt innehåll.