Direkt till innehållet (Tryck Enter)

-

Nya isbrytare avgörande för Sveriges konkurrenskraft

Längs med ostkusten, speciellt upp mot de norra delarna, har isen lagt sig efter en kall start på året. Nu är Sveriges fem isbrytare avgörande för att se till att sjöfarten kan fortsätta sitt viktiga uppdrag även under vintersäsongen. Men, Sveriges flotta av isbrytare är ålderstigen och nya fartyg behövs.

Ale, Atle, Frej, Oden och Ymer. De fem isbrytarna som bär namn hämtade ur nordisk mytologi har nu stävat ut för att göra det möjligt för sjöfarten att fortsätta att leverera gods. Det är inte bara namnen där isbrytarna har något gemensamt, de är också alla till åren komna. Med undantaget Oden (byggt 1988) är de resterande fartygen i flottan från 70-talet.

–       När det gäller system har fartygen uppgraderats i omgångar. Men det är svårt att få tag på reservdelar om någonting går sönder. Om ett större haveri sker i maskin betyder det i princip att en enhet tas ur bruk vilket så klart får konsekvenser, berättar Karl Herlin som är befälhavare på isbrytaren Atle.

Atle är 24 meter bred, redan i dag är en del av de fartyg som vi ska assistera lika breda eller till och med 32 meter

Han berättar att även om han personligen efter många års tjänstgöringen har en relation till fartyget och att han känner varje vrå börjar åldern märkas. Fartygen är också byggda för en tid då behoven såg annorlunda ut:

–       Tittar vi på trenden över tid så blir fartygen i Östersjön större och bredare. Atle är 24 meter bred, redan i dag är en del av de fartyg som vi ska assistera lika breda eller till och med 32 meter och då uppstår problem, berättar Karl Herlin.

Samtidigt vill han lyfta fram den höga kvalitet som fartygen håller och det kloka resonemang som ledde fram till detta:

–       Fartygen är ändå runt 50 år gamla i dag och det visar vilken fantastisk kvalitet de håller -att de kunnat tjänstgöra under så lång tid även om uppgraderingar har skett. Det är något som jag hoppas att man tar med sig in när beställningen läggs på nya fartyg, att det blir en investering som håller över tid.

Stillestånd inom sjöfarten är väldigt kostsamt och får stora konsekvenser för näringslivet

Oro i hamnarna

Eric Tedesjö är branschchef för området Hamn hos Transportföretagen. Han berättar att för hamnarnas vidkommande finns en oro för vad som händer om exempelvis ett större haveri skulle ske och att isbrytningen då kan bli en begränsande faktor:

–       Då innebär det i princip att fartyg inte kan komma in och ut ur hamnarna på det sätt som de ska. Man måste då ha med sig att det här med stillestånd inom sjöfarten är väldigt kostsamt och får stora konsekvenser för näringslivet.  

Ett problem är att Sjöfartsverket till motsats mot exempelvis Trafikverket är ett affärsverk, det betyder att endast en liten del av finansieringen kommer in via statliga medel och att resten finansieras via avgifter.  

–       Att göra de här stora investeringarna i miljardklassen riskerar att påverka hur intäktssidan ser ut hos Sjöfartsverket. Redan i dag är våra avgifter dyra i ett internationellt perspektiv. Kostnadstrycket för de som betalar avgifterna får inte bli så pass högt att konkurrenskraften urholkas för sjöfarten.

Eric Tedesjö menar att investeringen istället måste föras in i den nationella investeringsplanen på samma sätt som exempelvis vägar och järnvägar:

–       Försämrar man för sjöfarten flyttar gods över till andra transportslag och när det handlar om de här mängderna blir det inte effektivt. Alla transportslag har sina egna fördelar gentemot de andra, sjöfarten är bra på att hantera väldiga mängder. Ett effektivt transportsystem måste vara målet och då är frågan om isbrytarna viktig, avslutar Eric Tedesjö.

Bild: © Sjöfartsverket 

Transportföretagen är bransch- och arbetsgivarorganisationen för transportnäringen. Klicka på ett av alternativen nedan för att anpassa startsidan med branschspecifikt innehåll.