Yttre och inre hot mot Sverige ökar – lagstiftningen behöver ses över
Högsta domstolen beslutade nyligen att miljöaktivister som blockerade vägar i Stockholm inte gjort sig skyldiga till sabotage. I kvällstidningar deklarerades att det är "i sin ordning" att genomföra aktioner som stoppar trafiken. Aktivisterna själva jublade. Men en utebliven sabotagedom är inte detsamma som att agerandet är försvarbart, tvärtom är det en fråga om liv och död och att kunna upprätthålla samhällskritiska funktioner.
I den debattartikel som den 9 augusti publicerades på DN debatt med rubriken Att fria miljöaktivisterna äventyrar Sveriges beredskap efterfrågar vi ett klargörande kring vilka handlingar som ska bedömas som sabotage. Per Geijer, säkerhets- och beredskapschef på Transportföretagen, skriver bland annat:
”Att blockera vägar, flygplatser eller hamnar är inte en oskyldig protest. Det är ett angrepp på samhällets mest kritiska funktioner. Förutom att fördröja ambulanser slår det mot arbetspendlare, företagare, föräldrar och äldre. Det riskerar inte bara att kosta liv och äventyra vår säkerhet och beredskap, det kostar också pengar för alla de som är beroende av våra vägar.”
Det är även fråga om landets yttre säkerhet:
”Vi befinner oss i en tid där hoten mot Sverige ökar. Främmande makt testar vår motståndskraft. Infrastruktur, transporter och samhällsservice är sårbara mål. Parallellt med de angreppen har vi återkommande inhemska attacker mot flygplatser, fartyg och vägtrafik av aktivister. Oavsett om störningen kommer utifrån eller inifrån blir resultatet detsamma: försvagad beredskap, minskad trygghet och försämrad förmåga att hålla samhället i gång.
Regering och riksdag måste se över om befintlig lagstiftning behöver ändras. Vi måste bli bättre på att skydda samhället mot yttre och inre attacker i den nya tid vi befinner oss i.”