Direkt till innehållet (Tryck Enter)

-

Företagen blöder i väntan på utbetalningar: ”Vi får göra likviditetsprognoser för vad som händer om vi får eller inte får pengarna”

Ett fortsatt tufft coronaläge för landets företag innebär stor osäkerhet. Ett lika stort problem är att utbetalningarna för de så kallade korttidspermitteringarna dröjer mer än nio månader:
– Vi har fortfarande inte hört någonting. Vi väntar på cirka 23 miljoner kronor som vi inte vet när de betalas ut.

Våren 2020 – coronapandemin sveper fram över världen och lamslår såväl samhälle som hela branscher. Aviator arbetar som ett tjänsteföretag i flygindustrin med fokus på markservice så som incheckning, lastning och baggagehantering. Från första parkett har de bevittnat pandemins effekter och många ansikten. Glädjen var därför stor när regeringen 2020 meddelade att de skulle stödja företag i branscher som helt slagits sönder. De var också snabbt ute med att söka stöd för korttidspermitteringar.

– Vi  är ett tjänstebolag i flygindustrin, det har inneburit att många dagar har vi tappat mer än 95 procent av vår omsättning. Samtidigt är vi ett samhällsviktigt företag som får infrastrukturen på flygplatserna att fungera. Vi utför marktjänster till de flygbolag som utför rikstrafiken, post- och flygfrakt samt flygbolag som Norwegian, SAS och BRA. Vi har inte valet att stänga ner och inte dyka upp till jobbet, säger Filippa Lagerqvist, ekonomichef hos Aviator.

– Tack vara ett fantastiskt engagemang från våra medarbetare samt en pragmatisk och konstruktiv dialog med våra fackliga parter har produktionen fortgått men även det gummibandet har en bristningsgräns.

Med hjälp av korttidspermitteringar har bolaget kunnat möjliggöra att ha kvar personal som har fått gå ner i arbetstid samtidigt som staten som ett stöd till företagen betalar delar av lönen retroaktivt.

– Första utbetalningen gick väldigt fort och kom inom några veckor. Då tänkte man att det är så det kommer att fungera framöver.

De har som princip att inte svara på frågor om handläggningstider

Problemen började istället att hopa sig när bolaget skulle söka pengar mot slutet av 2020. Det dröjde då helt plötsligt nio månader innan pengar betalades ut.

– Det är samma situation som vi befinner oss i idag, det tar fortfarande lika lång tid och mottagandet från Tillväxtverket som sköter utbetalningarna har sett likadant ut. De har som princip att inte svara på frågor om handläggningstider. Frustrationen var så klart väldigt hög när vi skickade in om stöd för perioden december-maj 2021 samtidigt som vi fortfarande väntade på utbetalningen för september-november 2020. Dock var hoppet större att vi skulle få pengarna snabbare i och med de nya reglerna kring revisorsgranskning med intyg. Detta innebar däremot endast ytterligare en kostnad för revision och pengarna från Tillväxtverket har vi fortfarande inte fått.

Alltså: total radiotystnad.

– Vi har fortfarande inte hört någonting. När vi kontaktar Tillväxtverket erkänner de att de mottagit ansökan men inget mer. Vi väntar på cirka 23 miljoner kronor och vi vet inte när de kommer betalas ut, säger Filippa Lagerqvist.

Samtidigt som frustrationen är stor betonar hon att stöden som tidigt tillgängliggjordes har varit välriktade och konkreta och har hjälpt verksamheten att klara av denna tuffa tid. Särskilt beröm får det så kallade omställningsstödet samt anstånd som beviljas på skatter, sociala avgifter och moms. Dessa har hanterats av Skatteverket i en process som har fungerat mycket bra. Det är just hanteringen av korttidspermitteringarna som har släpat efter betydligt.

Käppar i hjulet för hela verksamheten

Att det inte går att planera för när pengarna dyker upp har inneburit stora problem, i synnerhet eftersom de första utbetalningarna skedde snabbt och att många därför räknat med att det skulle fortsätta så.

– Hela stöden är utformade så att vi betalar fulla löner och sedan kompenseras för det. I Norge är permitteringsmodellen uppställd på ett annat sätt där staten direkt går in och tar kostnaden. Vi tvingas istället ligga ute med pengar för nästan fulla löner. Stödet är jättebra i sig men det fungerar bara om pengarna faktiskt betalas ut. Att ledtiderna har blivit så enormt långa är väldigt problematiskt, säger vd Jonas Brundin.

Det är ovissheten som är problemet. När man vet att vi har cirka 23 miljoner som kan komma imorgon blir det ad hoc-lösningar hela tiden

För att klara likviditeten i väntan på pengarna har Aviator därför tvingats in i kortsiktiga lösningar som kommer att belasta företaget under lång tid framöver. De har exempelvis fått sälja utrustning och leasa tillbaka den.

– Det är ovissheten som är problemet. När man vet att vi har cirka 23 miljoner som kan komma imorgon blir det ad hoc-lösningar hela tiden. Varannan vecka gör vi två likviditetsprognoser som utgår från två scenarier – om vi får eller inte får pengarna. Det blir ingen sund, normal drift i det dagliga administrativa arbetet, säger Filippa Lagerqvist. 

Samtidigt som ovissheten är stor befinner sig bolaget i en investeringsintensiv period som inleddes före pandemin i form av en stor miljöomställning:

– Ansvaret för att driva igenom den gröna omställningen ligger även på oss som marktjänstbolag, det handlar om att vi ska byta ut drivmedel i våra fordon och elektrifiera vår utrustning. Vi har egentligen två stora kostnadskomponenter. Den ena är personalen och den andra är den utrustning som vi använder i vår produktion och som finns runt flygplanen. Nu har vi fått vänta med att köpa in ny utrustning och har istället fått gå in i dyra hyresavtal eller göra dyra reparationer på äldre utrustning, säger Jonas Brundin.

Hoppas på ljusare tider

Samtidigt som åren 2020–2021 har varit ojämförligt tuffa började Aviator ändå ana ljuset mot slutet av året.

– Från sommaren -21 började vi märka av en positiv trend med ett ökande antal flygningar. Vi har därför befunnit oss i en upprampningsfas där vi har kunnat återanställa personal. Det gör det ytterligare problematiskt när vi inte fått utbetalningen, det kostar mycket att skala upp, säger Jonas Brundin.

Vi har enorma sjuktal nu. Att få hjälp med att bära våra sjuklönekostnader, ett stöd som infördes tidigit i pandemin, skulle vara väldigt välriktat

Därefter kom Omikron och rullgardinen gick åter ned.

– Det är sådana ytterligheter. För två veckor sedan hade vi köer på flygplatserna, nu är det tomt. Vi hoppas så klart att det här är relativt kortvarigt. Vi har också diskuterat vilka former av stöd som skulle hjälpa oss under denna period. Tittar man på permitteringsstöden är det inte lösningen nu när vi behöver anställa folk, säger Jonas Brundin.

Även Filippa Lagerqvist är inne på samma linje:

– Vi har enorma sjuktal nu. Att få hjälp med att bära våra sjuklönekostnader, ett stöd som infördes tidigit i pandemin, skulle vara väldigt välriktat. Vi har för närvarande sjuktal på uppemot 30 procent och resursallokeringen med dess planering förändras nästan varje timme vilket innebär dyrköpta lösningar för att få ihop produktionen. Det vi ser när vi har levt med denna pandemi under lång tid är att den är i ständig förändring och därför måste även stöden anpassas.

Kan bolaget få hjälp att rida ut stormen nu när det är som värst hoppas man att framtiden har mycket att erbjuda:

– Det vi ser är att många flygbolag vill satsa på Sverige och våra svenska flygplatser. Efter snart två års nedstängning och extremt låga volymer är intresset stort från både passagerare och flygbolag att återvända till en mer normal vardag. Vi går mot en vår av återanställningar, nyanställningar och spännande nya kunder, där en av förutsättningarna är att vi får de stöd vi sökt. Vi tror på en snabb och stark återhämtning, avslutar Jonas Brundin.

Transportföretagen är bransch- och arbetsgivarorganisationen för transportnäringen. Klicka på ett av alternativen nedan för att anpassa startsidan med branschspecifikt innehåll.