Det blev Peter Norman, före detta finansmarknadsminister i Fredrik Reinfeldts regering, som fick uppdraget från regeringen att utreda framtiden för Arlanda flygplats. Uppdraget innebär att ta fram en plan för utveckling av Arlanda flygplats, inklusive miljötillstånd, för att säkra tillräcklig flygkapacitet i Stockholmsområdet. Planen som tas fram ska vara i linje med klimatmålen, detta innebär bl.a. att planen ska bidra till omställningen till fossilfritt flyg.
Transportföretagen ser positivt på att regeringen nu går vidare med att se över hur Sveriges största flygplats ska framtidssäkras.
- Det är hög tid att regeringen tar konkurrensen mellan Arlanda och de andra nordiska storflygplatserna på allvar och ger Arlanda en ärlig chans att bli ett multimodalt nav och storflygplats. Vi behöver nu en framåtlutad utredning som visar hur Arlanda och därigenom även hur Sveriges tillgänglighet med flyg ska stärkas, säger Marcus Dahlsten, Vd Transportföretagen.
I Danmark träffades nyligen en blocköverskridande överenskommelse om utvecklingen av Kastrup. Där finns en politisk samsyn om att flyget kommer att återhämta sig efter pandemin och en majoritet av de danska politikerna är nu överens om och satsar nu på att utveckla Kastrup och behålla ställningen som ”den viktigaste hubben i norra Europa”. En bred politisk överenskommelse över partigränserna där fem partier deltar, säkrar nu att Kastrup, som även är Danmarks största arbetsplats, ges möjlighet att utvecklas vidare.
Fredrik Kämpfe, branschchef på Transportföretagen Flyg, menar att målet kanske inte ska vara ett ’Brommafierat’ Arlanda utan ett ’Kastrupfierat’ Arlanda.
- Vi ser en stor skillnad på om regeringen bara vill utveckla Arlanda för att avveckla Bromma, eller om man är intresserad att möta konkurrensen från till exempel Kastrup. Borde inte målet vara att både stärka flygplatsen, det svenska flygets konkurrenssituation och samtidigt bana väg för flygets omställning?
Den nya Arlandautredningen får bara fyra månader på sig. Redan 15 juni 2022 ska rapporten vara färdig.
- Det är väldigt kort tid. Det är mycket som ska göras, och många som skulle behöva höras, för att utredningen ska kunna utgöra grund för ett framåtlutat beslut om Arlandas framtid, säger Fredrik. Vi hade ärligt talat önskat oss högre ambition och längre tid. Att endast flytta över trafiken från Bromma och stärka kollektivtrafiken till Arlanda är inte lika ambitiöst som målsättningen i flygstrategin och det tidigare Arlandarådet.
I flygstrategin var målet att Arlanda skulle bli Nordens ledande flygplats med fler direktlinjer och stärkt tillgänglighet i hela landet. För att det ska ske måste förutsättningarna för flyget förbättras. Inte minst villkoren för själva flygbolagen.
- Vi saknar fortfarande ett helhetsgrepp om flyget i Sverige. Regeringen kan inte enbart fokusera på Arlandas framtid utan att även bestämma vad man vill göra med svenska flygets framtid på bredare front. Flyget är ett system och Bromma är hela Sveriges flygplats där passagerarflyg samsas med samhällsviktigt flyg som ambulansflyg och där många företag och anställda har sin försörjning direkt av flygplatsen. Vi är måna om att regeringen garanterar att företag och arbetstillfällen kan säkras. Ingen förtida avveckling av Bromma kan ske utan löften om hur företagens verksamhet kan säkras, menar Fredrik Kämpfe.
Regeringen gör kopplingen i uppdraget till flygets omställning. I förra årets Brommautredning slogs fast att en flytt av flyget från Bromma till Arlanda enbart skulle ha försumbara klimateffekter. Fortsatt utveckling av elflyg och ökad användning av fossilfria bränslen har större betydelse, skriver den utredningen.
- Vi ser fram mot en dialog med Peter Norman om hur Arlanda ska utvecklas och bli en mer attraktiv flygplats och starkare multimodalt nav, men vi vill också lyfta blicken och diskutera förutsättningarna för att det fossilfria flyget verkligen kan utvecklas i Sverige, säger Fredrik.
