Nyhet

Hög regelefterlevnad hos godstrafiken på väg

Nyhet

En majoritet av de som kör godstransporter på väg följer reglerna. Det visar Transportstyrelsens och Polisens gemensamma tillståndsmätning för 2022. 

En majoritet av de som kör godstransporter på väg följer reglerna. Det visar Transportstyrelsens och Polisens gemensamma tillståndsmätning för 2022. 

Transportstyrelsen konstaterar att regelefterlevnaden generellt är hög och att det gäller oavsett om det är krav på förare, företag eller fordon som kontrollerats. Det finns flera områden där det råder i det närmaste fullständig regelefterlevnad, bland annat vad gäller krav på behörigheter, färdskrivare och vägarbetstid. Transportstyrelsen konstaterar också att jämfört med 2019 års undersökning har det skett en förbättring vad gäller efterlevnaden av kör- och vilotidsreglerna.

2015 rapporterades 34 procent av förarna för överträdelser gentemot regelverket. I 2019 års undersökning hade denna siffra förbättrats med fem procentenheter till 29 procent. I årets undersökning har ytterligare steg i rätt riktning tagits, då efterlevnaden ökat med två procentenheter till 73 procent. Skiljer man på svenska och utländska förare så var regelefterlevnaden 77 procent bland de svenska, mot 64 procent hos de utländska.

-Det är positivt att det går år rätt håll, säger Susanne Karlsson, biträdande samhällspolitisk chef på Transportföretagen och lägger till att regelverket inte alltid är så lätt att följa till punkt och pricka, då det är en per definition rörlig bransch:

-Men de allra, allra flesta svenska åkerier är seriösa och vill göra rätt för sig. När det gäller kör- och vilotidsregelverket är det fyrkantigt. Att det trots detta visar på en förbättring är positivt.

Men samtidigt som regelefterlevnaden har förbättrats vad gäller kör- och vilotidsregelverket, så har det försämrats när det gäller fordonens tekniska beskaffenhet och lastsäkring. Även hastighetsefterlevnaden har försämrats för andra mätningen i rad, och framförallt är det de grövre hastighetsöverträdelserna som har ökat.

Vid 76 procent av kontrollerna fanns inga anmärkningar på hastigheten. I 15 procent av fallen ledde kontrollerna till rapporteftergifter och i 9 procent till ordningsbot. I vilken utsträckning laglig hastighet hålls varierar mellan svenska och utländska fordon. Bland svenska fordon gav 80 procent av kontrollerna inte någon anmärkning medan motsvarande bland utländska fordon uppgick till 67 procent.

Transportstyrelsen betonar att de har mätt hastigheten genom att läsa av färdskrivaren. I och med att det är förknippat med viss osäkerhet att läsa av hastigheten via färdskrivaren gör polisen ett säkerhetsavdrag på 6 km/tim vid kontroll. Detta innebär att andelen kontroller utan anmärkning inte går att likställa med  andelen fordon som hållit tillåten hastighet.

Men Polisen har också i samband med kontrollerna noterat storleken på hastighetsöverträdelserna. Totalt höll sig 53 procent av fordonen inom den tillåtna hastigheten, 24 procent översteg den med upp till 6 km/tim, 16 procent mellan 7 och 12 km/tim och 8 procent mer än 12 km/tim.

Transportstyrelsen noterar vissa skillnader beroende på om fordonet är registrerat i Sverige eller utomlands. Bland svenska fordon höll 56 procent tillåten hastighet. Bland utländska fordon mättes motsvarande siffra till 45 procent. De ser också att utländska fordon i större utsträckning gör sig skyldiga till grövre hastighetsöverträdelser. Var tredje utländskt fordon översteg den tillåtna hastigheten med minst 7 km/tim medan var femte svenskt fordon gjort sig skyldigt till motsvarande överträdelse

Transportstyrelsen har också kontrollerat åkeriföretagens skatter och avgifter. Cirka fem procent av de kontrollerade hade skulder registrerade på sitt skattekonto, en nedgång jämfört med 2019, då cirka 20 procent hade skulder. Däremot har de som har skulder högre skulder än tidigare.

Transportstyrelsen har också undersökt förarnas sociala villkor. En majoritet av förarna, såväl de svenska som utländska, är nöjda med sina arbetsförhållande. Men det råder stora skillnader i sociala villkor mellan svenska och utländska förare. De utländska förarna övernattar oftare i lastbilen, återvänder mer sällan till sin varaktiga bostad, eller till det land där arbetsgivaren är registrerad, och har i genomsnitt lägre löner. Men skillnaderna har minskat över tid. Transportstyrelsen bedömer att det kan delvis bero på de regeländringar som trätt i kraft som en del av det så kallade mobilitetspaketets genomförande.

-Det är glädjande att så många är nöjda. Vägtransporter är en framtidsbransch och det kommer att behövs fler förare framöver, inte färre, säger Susanne Karlsson.