Krigsorganisation och Krigsplacering

Fördjupning - frågor och svar

Krigsorganisation och krigsplacering är begrepp som ofta väcker frågor hos transportföretag. De förekommer i myndighetsinformation om beredskap och kan ge intryck av att de gäller alla företag. Läs mer om vad krigsorganisation och krigsplacering betyder i praktiken för transportföretag.

• Krigsorganisation och krigsplacering – vad innebär det för transportföretag?

  I information om totalförsvaret betonas ofta att personal ska fortsätta arbeta som vanligt vid krigsfara eller krig, om de inte är krigsplacerade inom Försvarsmakten, omfattas av civilplikt eller på annat sätt är placerade för uppgifter inom totalförsvaret. Anställningsavtal som tecknats i fredstid fortsätter också att gälla.

  Samtidigt används begrepp som krigsorganisation och krigsplacering, vilket kan skapa osäkerhet. För att kunna planera på ett rimligt sätt är det därför viktigt att förstå vad dessa begrepp faktiskt innebär, hur de blir aktuella och vem som ansvarar för att initiera olika processer.

• Vad menas med krigsorganisation?

  En krigsorganisation är den organisation som ska gälla vid höjd beredskap eller krig. För myndigheter är detta ofta formellt reglerat. För företag ser det annorlunda ut.

  För transportföretag handlar krigsorganisation i praktiken inte om att skapa en helt ny struktur, utan om att i förväg ha tänkt igenom hur verksamheten ska ledas, prioriteras och anpassas om förutsättningarna förändras kraftigt.

  Det handlar inte bara om hur verksamheten ska organiseras, utan också om vad som faktiskt ska kunna levereras.

  I ett allvarligt läge är det sällan realistiskt eller önskvärt att all verksamhet fortsätter som i normalläget. En central del i beredskapsarbetet är därför att i förväg ha funderat över vilka leveranser som är viktigast att upprätthålla, och vilka som kan behöva prioriteras ned eller tillfälligt upphöra.

  Det kan till exempel handla om att identifiera:

  • vilka transporter som är samhällskritiska i ett givet läge
  • vilka delar av verksamheten som är företagskritiska för att företaget över huvud taget ska kunna fortsätta fungera
  • vilka uppdrag som kan pausas utan att äventyra verksamhetens långsiktiga överlevnad

  Samhällskritiska leveranser och företagskritiska funktioner sammanfaller ofta, men inte alltid. För att kunna bidra över tid behöver företaget också säkerställa sin egen förmåga, ekonomi och personal.

  Att göra dessa prioriteringar i förväg skapar bättre beslutsunderlag, minskar osäkerhet och gör det lättare att föra en konstruktiv dialog med kunder, myndigheter och medarbetare när förutsättningarna snabbt förändras.

  För många transportföretag är detta en del av kontinuitets- och krishanteringsarbetet, snarare än en formell krigsorganisation i juridisk mening.

• När kan krav på krigsorganisation bli aktuella?

  Det finns inget generellt krav på att privata företag ska ha en formellt fastställd krigsorganisation.

  Om krav eller förväntningar på krigsorganisation uppstår sker det inte genom att företaget själv pekar ut sig som skyldigt. I stället initieras processen av en ansvarig aktör med uppdrag inom totalförsvaret.

  Det är först när:

  • ett behov identifieras i planering eller lägesbild
  • företaget kontaktas av ansvarig aktör
  • dialog förs om möjligheter, begränsningar och lösningar

  som frågor om krigsorganisation, särskild planering eller prioriterade leveranser kan bli aktuella.

• Vad innebär krigsplacering i näringslivet?

  Krigsplacering innebär att en person är placerad för att tjänstgöra i en viss funktion vid höjd beredskap eller krig. Inom näringslivet används krigsplacering för att säkerställa att nyckelkompetens finns kvar i verksamheten när den behövs som mest.

  För privata företag gäller att:

  • krigsplacering i näringslivet i grunden är frivillig
  • den sker i dialog mellan arbetsgivare och arbetstagare
  • den inte uppstår automatiskt eller utan föregående kontakt

  I de fall en myndighet bedömer att ett transportföretag bedriver samhällsviktig verksamhet kan företaget, i dialog med ansvarig aktör, begära en så kallad disponibilitetskontroll via Plikt- och prövningsverket. Företaget lämnar då uppgifter om berörd personal, varefter myndigheten återkopplar vilka medarbetare som redan är ianspråktagna inom totalförsvaret och vilka som är disponibla. Först därefter kan en eventuell krigsplacering i företagets egen verksamhet bli aktuell.

  Förmågan att genomföra disponibilitetskontroller och krigsplaceringar av personal är fortfarande under uppbyggnad i Sverige. I dagsläget kan det vara svårt att få ett formellt utpekande av verksamheten som samhällsviktig, vilket normalt krävs för att processen ska kunna inledas. Transportföretagen för löpande dialog med berörda myndigheter i syfte att underlätta medlemsföretagens hantering.

  Krigsplacering är alltså inte ett generellt verktyg för att styra arbetskraft, utan ett sätt att skapa stabilitet i särskilt viktiga funktioner.

• När kan krigsplacering bli aktuellt?

  Krigsplacering kan bli aktuellt först när:

  • ett konkret behov har identifierats av ansvarig aktör
  • företaget har informerats och dialog har inletts
  • det finns nyckelpersoner vars kompetens är avgörande för att verksamheten ska fungera

  Även i dessa fall sker processen genom dialog och gemensam planering. Krigsplacering är inte något som sker ensidigt eller utan företagets kännedom.

• Vad innebär detta i praktiken för ert företag?

  För de flesta transportföretag innebär detta att ansvaret främst ligger i att:

  • ha ordning på den egna verksamheten
  • känna till vilka funktioner och leveranser som är företagskritiska
  • kunna föra en informerad dialog om behov uppstår
  • ha tydliga lednings- och beslutsvägar även vid mycket störda förhållanden

  Det innebär inte att företaget på eget initiativ ska införa krigsorganisation, planera leveranser till totalförsvaret eller krigsplacera personal.