Europeiska kommissionen presenterade den 9 september sitt förslag till nya regler för offentlig upphandling inom EU. Förslaget innebär en tydlig förflyttning från fokus på lägsta pris till kvalitet, hållbarhet och långsiktigt värde – en förändring som kan få stor betydelse för svensk kollektivtrafik och bussbransch.
– För bussbranschen i Sverige och övriga Europa får en ändrad lagstiftning för hela lagstiftningen av offentlig upphandling stor betydelse. Majoriteten av den svenska bussbranschens verksamhet körs på kontrakt som handlats upp av offentliga aktörer, såsom kommuner och regioner. I EU-kommissionens första förslag, som nu ska diskuteras och förhandlas enligt sedvanlig EU-process, finns flera delar som redan vållat stor debatt. Här finns skrivningar om europeiskt ursprung för produkter, såsom bussar, och hänvisningar till EU-kommissionens förslag till ny industristrategi med dess begrepp ”Made in Europe”. Vi på Sveriges Bussföretag kommer nu djupare analysera förslaget, noga följa och delta i den europeiska processen och självklart driva på arbetet genom båda våra europeiska organisationer UITP och IRU, kommenterar Anna Grönlund, branschchef Sveriges Bussföretag och vice ordförande i IRU.
Kvalitet ska väga tyngre än pris
Förslaget, Public Procurement Act, är en EU-förordning som är tänkt att ersätta dagens upphandlingsdirektiv. Förslaget är inte gällande rätt, utan ska nu behandlas av Europaparlamentet och rådet. Behandlingen kan ta flera år innan de nya reglerna kan börja tillämpas.
En av de viktigaste förändringarna är att huvudprincipen vid upphandlingar ska övergå till ”best quality for money”. Kvalitet ska som huvudregel väga minst 30 procent i en upphandling. För så kallade arbetsintensiva kontrakt höjs nivån till minst 50 procent. Det senare kan bli särskilt relevant för busstrafiken, där personalkostnaderna ofta utgör en stor del av kontraktsvärdet.
Förslaget öppnar samtidigt för att en beställare kan avvika från dessa nivåer om kvaliteten säkerställs på annat sätt, exempelvis genom tekniska krav eller kontraktsvillkor. Avvikelsen måste då motiveras.
För bussföretagen kan utvecklingen innebära bättre möjligheter att konkurrera med förarkompetens, trafikledning, punktlighet, säkerhet, robusthet och kvalitet i genomförandet – och inte enbart med pris.
Större utrymme för dialog och förhandling
Förslaget innebär också en betydande förändring av hur upphandlingar kan genomföras. Antalet huvudsakliga upphandlingsförfaranden förenklas och förhandling får en mer central roll.
Vid komplexa trafikupphandlingar ska det finnas större möjligheter att diskutera både tekniska och kommersiella frågor innan slutliga anbud lämnas.
För kollektivtrafiken kan det exempelvis handla om:
- elektrifiering och laddinfrastruktur
- depålösningar
- fordonskrav
- trafikstart
- indexering
- riskfördelning mellan beställare och trafikföretag.
Förslaget ger även marknadsdialog en tydligare roll. Det kan skapa bättre förutsättningar för att identifiera och lösa praktiska problem innan upphandlingsunderlaget låses.
Tydligare regler mot onormalt låga anbud
En annan viktig förändring är skärpta regler kring onormalt låga anbud. Om ett anbud framstår som onormalt lågt ska beställaren begära en förklaring. Bedömningen ska bland annat ta hänsyn till arbetskraftskostnader, arbetsvillkor, material, logistik och kostnaderna för att uppfylla kontraktskraven.
Leverantören ska dessutom kunna visa att priset är ekonomiskt hållbart under hela kontraktstiden. Detta kan få särskild betydelse i trafikupphandlingar med långa avtalsperioder, där ett alltför lågt anbud kan få konsekvenser för både trafikföretagets ekonomi och möjligheten att upprätthålla kvaliteten i trafiken.
Lägre trösklar för mindre och nya företag
Kommissionen föreslår också förändringar som kan göra det lättare för nya och mindre aktörer att delta i offentliga upphandlingar.
Krav på tidigare erfarenhet av offentliga kontrakt ska normalt inte få ställas om det inte kan motiveras av kontraktets komplexitet. Krav på minsta omsättning ska som huvudregel inte överstiga 50 procent av det uppskattade årliga kontraktsvärdet.
Det kan minska vissa etableringshinder för mindre och medelstora bussföretag. Samtidigt kvarstår möjligheten för beställaren att ställa relevanta krav på ekonomisk och operativ kapacitet för att säkerställa att trafikföretaget klarar att leverera trafik under hela avtalsperioden.
Europeisk preferens kan påverka kollektivtrafiken
En annan nyhet är möjligheten att använda så kallad European Preference. Under vissa förutsättningar ska upphandlande myndigheter kunna begränsa deltagandet till företag från EU eller vissa andra länder, ställa krav på varors och tjänsters ursprung eller ge europeiska anbud en fördel vid utvärderingen.
Det innebär inte ett generellt krav på att exempelvis bussar måste vara ”Made in EU”. Däremot kan reglerna påverka konkurrensen och få betydelse för fordon, komponenter och underleverantörer från länder utanför EU.
Viktigt att följa den fortsatta processen
För Sveriges Bussföretag är den tydligaste signalen i förslaget att EU vill gå från lägsta pris till högre kvalitet och långsiktigt värde i offentliga upphandlingar. Samtidigt kan själva upphandlingsprocessen bli mer flexibel, med större utrymme för marknadsdialog och förhandling. Det kan vara positivt för komplexa trafikavtal där tekniska lösningar, investeringar och riskfördelning behöver utvecklas i dialog mellan beställare och trafikföretag.
Förslaget är nu bara början på EU lagstiftningsprocess. Sveriges Bussföretag kommer att följa den fortsatta utvecklingen och analysera vad de nya reglerna kan innebära för svenska bussföretag och framtida kollektivtrafikupphandlingar.