Nyhet

Reportage: Med en hypermodern flotta skapar de Gotlands klimatsmarta framtid

Nyhet

När Destination Gotland vann upphandlingen om Gotlandstrafiken 2014 startade den senaste av bolagets tonnage-förnyelse, som de senaste 20 åren säkrat både ett sjunkande klimatavtryck och Gotlands framtid. Samtidigt som coronapandemin har utmanat bolaget är blicken fäst vid framtiden.  

För 20 år sedan, långt innan dagens omfattande hållbarhetsdiskussion tagit fart på allvar, pekade rederiet Destination Gotland ut just hållbarhetsfrågan som den absolut viktigaste för framtiden. Då handlade satsningen om att hantera de delar som var möjliga tekniskt vid den tiden: att installera katalysatorer för att minska kväveutsläpp, att ta hand om avloppsvatten, att använda lågsvavligt bränsle. I takt med tiden och teknikens framåtskridande har målen skruvats upp, berättar Christer Bruzelius, vd för Destination Gotland:

– Startskottet för den senaste satsningen var egentligen att vi vann upphandlingen 2014. I den upphandlingen hade vi lagt fast att vi genom vårt moderbolag Rederi AB Gotland skulle bygga ett klimatfartyg, en färja som drivs med LNG (flytande naturgas) och som också skulle kunna drivas med LBG (flytande biogas). Det var startskottet på den senaste resan och inte nog med att fartyget byggdes – utan det blev sedermera ytterligare ett fartyg och vi har därmed överlevererat på det vi lovade.

Vi har en väldigt modern flotta av fartyg och vi tittar alltid mot nya tekniker som kan vara intressanta

Investeringarna i nya fartyg ligger i linje med Destination Gotlands eget mål och det utsatta målet för Sveriges transportsektor – att minska utsläppen med 70 procent till 2030 och att vara klimatneutrala 15 år senare.

– LBG är viktigt i detta avseende eftersom det är tillverkat av avfall. Den koldioxid som genereras finns alltså redan i omlopp, inget nytt tillförs. Restprodukten kan sedan användas som högvärdig gödsel, det är verkligen en vinna-vinna-situation.

Nästa tekniksteg hägrar redan

Trots att Destination Gotland alltså levererat mer än utlovat är blicken fäst vid ytterligare åtgärder när nästa upphandling närmar sig. En sådan satsning är att tillsammans med hamnarna förse fartygen med landström, så att de inte behöver skapa el med hjälp av de egna generatorerna när de ligger i hamn. Detta har redan implementerats i Visby och nästa år kommer turen till Nynäshamn. Företaget arbetar också med olika system för Eko-driving, som syftar till att fartygen ska köras bränslesnålt, och i ett längre perspektiv kan exempelvis vätgas vara intressant som drivmedel.

–  Vi har en väldigt modern flotta av fartyg och vi tittar alltid mot nya tekniker som kan vara intressanta. Det är en av styrkorna med systemet med upphandling, att rederierna, det vill säga det privata näringslivet, får tävla om att hitta moderna, klimatneutrala lösningar.

Vår uppfattning är att det är bättre att trafiken upphandlas i konkurrens. Vi har bevisat att det leder till att ny teknik tas i bruk i snabbt tempo

Inför nästa upphandlingsrunda har Trafikverket fått i regeringsuppdrag att undersöka och upphandla trafiken till Gotland och i det ingår också att utreda vad det skulle innebära om staten istället skulle utföra trafiken i egenregi.

– Vår uppfattning är att det är bättre att trafiken upphandlas i konkurrens. Vi har bevisat att det leder till att ny teknik tas i bruk i snabbt tempo. Om staten tar över innebär det inlåsningseffekter där man ofta gör en stor investering som sedan blir kvar över lång tid, berättar Christer Bruzelius.

Ett utmanande år förändrar inte målsättningen

Året har som bekant varit mycket tufft för i synnerhet persontransportsektorn. Det som såg ut att bli ett rekordår blev istället det motsatta.

– Den långsiktiga planeringen påverkas inte så mycket av pandemin, vår klimatfärdplan ligger fast. Det är mer en kortsiktig påverkan som naturligtvis är väldigt kännbar. Vi har fokuserat på att säkerställa försörjningen till Gotland, åtgärder för ett smittsäkert resande och för att vår personal ska känna sig trygg. Det har varit ett år fyllt av operativa åtgärder och eftersom vi säkrar försörjning till Gotland finns inte möjligheten att reducera kostnader i samma utsträckning som vi tappat intäkter.

Just nu är Destination Gotland inne i årets naturliga lågsäsong där de kör så kallad bastrafik, det innebär sex enkelturer per dygn. Det går att jämföra med de 21 turer per dygn som kan råda vid en normal högsäsong.

– Vi har legat på cirka 50 procent av de passagerare vi hade motsvarande period 2019, vissa tider har det varit ännu tuffare. Under påsken tappade vi upp till 90 procent av passagerarna, vilket hängde samman med den kraftiga uppmaningen kring att inte resa som Folkhälsomyndigheten då gick ut med.

Vi ligger på strax under 300 miljoner i tapp när det gäller intäkter och de stöd vi kunnat få genom att införa korttidsarbete motsvarar sex miljoner kronor

Regeringen har under året utlyst en rad stödåtgärder men dessa har ofta varit riktade mot andra typer av bolag och det har varit svårt för transportföretag att dra nytta av dessa.

– I vårt fall har de stödåtgärderna inte kunnat tillnärmelsevis kompensera för det intäktsbortfall som vi har haft. Vi ligger på strax under 300 miljoner i tapp när det gäller intäkter och de stöd vi kunnat få genom att införa korttidsarbete motsvarar sex miljoner kronor, det är med andra ord ett väldigt stort gap.

Gotlands framtid

Tur i oturen är att Destination Gotland precis tagit emot de nya fartygen när pandemin gav sig till känna och förhoppningen är en stabiliserad situation inför nästa upphandlingsrunda. Det är inte bara viktigt för bolaget utan för alla de orter som är beroende av deras verksamhet, inte minst för Gotland:

– Vi har en väldigt viktig roll för att trygga försörjningen av varor, tjänster och kapacitet. Det sätter ramarna för hur Gotland kan utvecklas gällande såväl turism som att bo och leva här. Möjligheterna att få en tillväxt på Gotland styrs av att det finns en färjetrafik som hela tiden ligger lite före efterfrågan.

Och att just kunna bidra till Gotlands utvecklingen är något som ligger Christer Bruzelius varmt om hjärtat:

– Jag tror att alla svenskar på något sätt har en relation till Gotland. Man kan ha varit här på semestern, man kan ha gjort lumpen här. Detsamma gäller såklart för alla de människor som bor här. Det är viktigt att man kan resa till och från ön och därmed leva som på alla andra platser. Färjetrafiken tillsammans med flyget blir därför oerhört viktig, avslutar Christer Bruzelius.