Ändrade skatteregler vid arbete i Sverige från 2021
Från den 1 januari 2021 gäller nya skatteregler för när utländska företag behöver F-skattebevis i Sverige. Samtidigt införs också ett ekonomiskt arbetsgivarbegrepp till skillnad från det formella arbetsgivarbegrepp som gäller idag. Det innebär att om en arbetstagare anses ha en ekonomisk arbetsgivare i Sverige så ska inkomsten från arbetet skattas i Sverige.
Dessa ändringar kan komma att påverka transportföretag och speditörer i Sverige som anlitar utländska företag för uppdrag i Sverige eller som hyr in utländsk personal för arbete i Sverige.
Här kan ni läsa mer om regeländringarna på Skatteverkets hemsida.
Vilka berörs av ändringarna?
Ändringar berör främst tre olika grupper:
- Arbetstagare som får ersättning från en utländsk arbetsgivare
- Utländska företag som har anställda i eller får ersättning för arbete i Sverige.
- Svenska företag som betalar ut ersättning till ett utländskt företag för arbete i Sverige
För svenska företag som köper transporttjänster av ett utländskt företag
Nya regler införs som innebär att anlitas ett utländskt företag för arbete i Sverige, som inte är godkänt för svensk F-skatt så ska uppdragsgivaren göra skatteavdrag med 30 procent innan betalning av fakturan samt redovisa och betala detta till Skatteverket. Detta gäller oavsett om det utländska företaget har ett fast driftställe i Sverige eller inte. Det särskilda undantaget att en svensk utbetalare inte ska göra skatteavdrag om ett utländskt företag saknar fast driftställe i Sverige upphör att gälla.
Om uppdragsgivaren inte gör ett skatteavdrag vid betalning av fakturan för en uppdragstagare som saknar F-skattsedel så kan uppdragsgivaren bli ansvarig för skatten.
För svenska företag som ska hyra in utländsk arbetskraft
Nya regler införs som innebär att en arbetstagare ska betala skatt för inkomst av arbete i Sverige. Det avgörande för om arbetstagaren ska betala skatt i Sverige blir vem som arbetet utförs för och inte vem som betalar ut lönen. Det innebär att ett så kallat ekonomiskt arbetsgivarbegrepp införs istället för det formella begreppet som finns idag. Detta får betydelse om personal hyrs in.
Idag finns den så kallade 183-dagarsregeln, som innebär att personer som tillfälligt arbetar i Sverige på uppdrag av en utländsk arbetsgivare slipper betala skatt här om vistelsen i Sverige är mindre än 183 dagar per år. I och med övergången till ett så kallat ekonomiskt arbetsgivarbegrepp införs ett undantag till den huvudregel som anger att arbetsgivare är den som utger ersättning för arbete.
Om en anställd hyrs ut eller ställs till förfogande för att utföra arbete i en verksamhet i Sverige är 183-dagarsregeln inte längre tillämplig. I sådant fall anses personen ha en ekonomisk arbetsgivare i Sverige och skattskyldighet för inkomst för arbetet kan uppkomma redan från första arbetsdagen. För att bedöma om personen har en ekonomisk arbetsgivare i Sverige görs en sammanvägd prövning av olika faktorer.
Visar det sig att den ekonomiska arbetsgivaren är en annan än den formella arbetsgivaren och att denna arbetsgivare har hemvist i Sverige blir följaktligen 183-dagarsregeln inte längre tillämplig, trots att den anställde får sin lön utbetald av en utländsk arbetsgivare.
För att underlätta för anställda som vistas i Sverige för korta arbetsperioder finns ett undantag. Det ekonomiska arbetsgivarbegreppet gäller inte vid kortare arbetsperioder om högst 15 arbetsdagar följd, och sammanlagt högst 45 arbetsdagar under ett kalenderår.
Som exempel kan nämnas chaufförer som hyrs in till ett svenskt åkeri. De chaufförerna inordnas i svenska åkeriets verksamhet. Chaufförerna ska beskattas i Sverige från och med dag 1. När detta har konstaterats så är det utländska arbetstagaren - det vill säga utbetalaren av chaufförernas löner – som gör skatte- och arbetsgivaravdrag och betalar till Skatteverket i Sverige.
Transportföretagen har ingen ytterligare information kring ändringarna och har ingen rådgivning till våra medlemsföretag i skattefrågor, utan får hänvisa till Skatteverket för eventuella frågor.