Den förste juli tar Irland över ordförandeskapet i Europeiska unionens råd. Under det kommande halvåret väntas flera viktiga EU-förhandlingar gå in i avgörande skeden. På agendan finns flera frågor med stor betydelse för transportsektorn såsom nya upphandlingsregler och elektrifiering.
Det blir ett spännande halvår för transportsektorn i EU. Bland annat står fordonskrav, regelförenkling, offentlig upphandling, elektrifiering och militär mobilitet på dagordningen. Flera av frågorna påverkar transportnäringens kostnader, investeringar, avtalsvillkor och möjligheter att bedriva effektiv transportverksamhet i hela landet.
Reformen av EU:s upphandlingsdirektiv blir särskilt viktig för upphandlad trafik men också för andra delar av transportnäringen som påverkas av offentliga kontrakt. Många av Transportföretagens medlemmar deltar i offentliga upphandlingar, antingen som huvudpart eller som underleverantör. Enklare och mer ändamålsenliga regler är välkomna, men förslag som riskerar att begränsa konkurrensen eller höja kostnaderna – däribland förslaget om ”Buy European” – måste hanteras med försiktighet.
Även EU:s arbete med hamnar och sjöfart får stor betydelse. Det irländska ordförandeskapet driver EU:s hamnstrategi och sjöfartsindustriella strategi vidare och verkar för att IMO:s netto-nollramverk för sjöfarten ska antas globalt. Samtidigt påverkar ETS Maritime och FuelEU Maritime behovet av investeringar i bland annat landström och alternativa bränslen. Utfallet av förhandlingarna om Connecting Europe Facility, CEF, 2028–2034 blir också viktigt för framtida EU-stöd till svenska hamnar och vägnät.
Säkerhetsläget i Europa gör militär mobilitet till en allt viktigare fråga. EU-förordningen om militär rörlighet ska förenkla förflyttning av militär personal och utrustning via civila transportnät. Transportföretag kan spela en central roll i totalförsvaret, men då krävs tydliga spelregler. Företag som agerar på statlig order ska inte riskera skadestånd, vite eller avtalsbrott för beslut de inte själva råder över. Det behövs också tydliga regler för ersättning när militär trafik prioriteras framför civil trafik.
Omställningen kräver rätt förutsättningar
Irland prioriterar även förhandlingarna om förordningen om rena tjänstefordon, Clean Corporate Vehicles. Förslaget innebär nationella minimikrav på andelen noll- och lågutsläppsfordon i större företags nyregistreringar.
Transportnäringen är redan en central del av omställningen, men regelverken måste utgå från företagens faktiska förutsättningar. Höga fordonskostnader, bristande ladd- och tankinfrastruktur och små marginaler gör tvingande inköpskrav problematiska. Transportföretagen driver därför att EU i första hand bör använda ekonomiska incitament, investeringsstöd och frivilliga ramverk – inte tvingande flottkvoter.
Det irländska ordförandeskapet ärver också trilogue-förhandlingarna om mått- och viktdirektivet som reglerar de högsta tillåtna måtten och vikterna för lastbilar i EU. En andra trilogue hölls i juni 2026 under det cypriotiska ordförandeskapet, men flera stridsfrågor återstår: bland annat hur stora vikttillägg som ska gälla för nollutsläppsfordon, i vilken utsträckning tyngre fordon ska kunna korsa gränserna mellan medlemsstaterna, och hur regelverket ska göras mer enhetligt att tillämpa i praktiken. Det återstår att se om Irland lyckas nå en slutlig uppgörelse under sitt ordförandeskap.
Roadworthiness-paketet väntas också prioriteras. Det rör teknisk kontroll av fordon, vägsidesinspektioner och fordonsregistrering. För delar av transportnäringen och motorbranschen är detta konkreta frågor som påverkar allt från besiktning och verkstäder till fordonsägare och transportföretag.
Nya regler behöver bidra till trafiksäkerhet och hållbarhet, men de måste vara tydliga, proportionerliga och möjliga att tillämpa i praktiken. Regelverk som leder till onödig administration, ökade kostnader eller otydliga ansvarsförhållanden riskerar att försvåra företagens vardag.
Även Automotive Simplification Omnibus väntas behandlas under halvåret. Paketet ska förenkla typgodkännanderegler och införa lättnader för eldrivna fordon. Förenklingar är positiva, men de behöver ge faktisk effekt och inte ersättas av nya tolkningsproblem.
Flyg och drönare: nya regler på gång
Inom flyget inleder ordförandeskapet förhandlingar om en revision av Air Services-förordningen, som reglerar flyglicenser, marknadstillträde och pristransparens på EU:s inre marknad. Arbetet med en ny EU-luftfartsstrategi fortsätter också. För Sverige är det särskilt relevant att EU-kommissionen i sin landrapport för 2026 pekar på goda förutsättningar för svensk produktion av hållbara flygbränslen, SAF, och uppmuntrar Sverige att använda ETS-intäkter och sanktionsintäkter från ReFuelEU Aviation för att finansiera sådana satsningar.
Även drönarbranschen berörs. Ordförandeskapet driver EU:s handlingsplan för drönarsäkerhet och motdrönarsäkerhet, som också påverkar kommersiell drönaranvändning, tillståndsprocesser och luftrumsintegration, U-space. Transportföretagen vill se enhetliga digitala system för realtidsöversikt av luftrumsanvändare, för att möjliggöra säker och kostnadseffektiv användning av luftrummet även utanför U-space-områden.
Transportnäringens perspektiv behövs i EU
Det kommande halvåret kan få stor betydelse för transportnäringens framtida villkor. Många beslut som nu förhandlas i EU kommer att påverka företagens kostnader, investeringar och möjligheter att bidra till klimatomställning, försörjningsberedskap och tillgänglighet.
Transportföretagen kommer därför att fortsätta bevaka förhandlingarna, analysera konsekvenserna och föra fram medlemmarnas perspektiv i dialogen med beslutsfattare i Sverige och EU.
Utgångspunkten är tydlig: EU-regler ska bidra till resiliens, hållbarhet och konkurrenskraft – men de måste vara genomförbara, kostnadseffektiva och förankrade i transportföretagens verklighet.
Vill du läsa mer om Irlands prioriteringar under sitt ordförandeskap? Klicka här: Priorities of the Irish Presidency of the Council of the EU