Direkt till innehållet (Tryck Enter)

-

Infrastrukturskulden behöver åtgärdas omgående

Infrastrukturskulden behöver åtgärdas omgående

Att förvalta och underhålla vår infrastruktur, är en förutsättning för ett hållbart samhälle, skriver Marcus Dahlsten, vd för Transportföretagen och Tomas Arvidsson, ordförande för Transportindustriförbundets järnvägskommitté, inför regeringens infrastrukturproposition som lämnas till riksdagen den 8 april.

Debattartikeln publicerades i Aktuell Hållbarhet den 23 mars

Under årtionden har svenska vägar och järnvägar tillåtits att gradvis förfalla. Och för varje år som gått utan att tillräckliga medel har avsatts till drift- och underhåll har underhållsskulden ökat. Underhållsskulden är mest påtaglig utanför storstäderna och de större transportstråken. 

Det innebär att det är landsbygden och dess näringsliv som i allt väsentligt får bära bördan. Och så länge underhållsbehovet är större än resurserna politiken tilldelar underhållsanslaget så innebär det för varje år som går att gapet mellan stad och land vidgas. 

För fyra år sedan, inför den nuvarande åtgärdsplanen för den statliga infrastrukturen 2018-2029 så beräknade Trafikverket underhållsskulden för järnväg till 36 miljarder och för väg till 16 miljarder. Inför den kommande åtgärdsplanen 2022-2033 (-2037) så har skulden växt, för järnvägen beräknas den till 43 miljarder och för väg till 23 miljarder. 

Det innebär sammanlagt rekordhöga 66 miljarder kronor. Innevarande plan har redan efter två år visat sig underfinansierad och miljardbelopp har fått tillföras där ingen målsättning finns att minska underhållsskulden.

I endast ett av de av Trafikverket framtagna scenarierna, den med högst anslagsekonomi och nya stambanor för höghastighetståg utanför den ekonomiska planeringsramen beräknas underhållsskulden att minska, med blygsamma 10 miljarder. 

Om inte rejäla åtgärder vidtas för att minska underhållsskulden så kommer detta att allvarligt försämra näringslivets konkurrensförutsättningar och påverka tillväxt och sysselsättning negativt. Det drabbar hela landet, såväl i norr som i söder och i synnerhet godstransporter som oftast börjar och slutar någonstans bortom allfartsvägen.

Vi anser att det är rimligt att förutom lägst vidmakthållande av dagens bristfälliga funktionalitet av statlig järnväg och väg – vilket kräver en ökning från i dag om drygt 3 miljarder per år under tolv år – så ska ett åtgärdande till hälften av underhållsskulden påbörjas i den nya åtgärdsplanen från och med 2022. Det kräver ytterligare 2,75 miljarder per år under tolv år. Ett åtgärdande med hälften ska med hård styrning och kontrollstationer kunna ske utan att äventyra nödvändigt transportarbete för gods- och persontrafik. 

Att åtgärda underhållsskulden bör vara tidsmässigt framtung och bör i första rummet främja näringslivets transporter och regional utveckling. En sådan nödvändig satsning är helt i linje med såväl EU:s Green Deal som behovet av en återstart efter pandemin. Det är också en förutsättning för att kunna fullt ut ta ut nyttorna av alla de runtom i landet förväntade nyinvesteringar, stora som små.

Ska Sverige behålla sin konkurrenskraft och erbjuda hela landet samma goda förutsättningar att kunna bo och arbeta, behövs en betydligt högre standard på den befintliga infrastrukturen. Ingen tid finns att förlora, svenska företag riskerar att bli omkörda och tillgängligheten att försämras. Regeringen bör hörsamma den akuta situationen omgående. 

Marcus Dahlsten
vd Transportföretagen

Tomas Arvidsson
ordförande Transportindustriförbundets järnvägskommitté

Transportföretagen är bransch- och arbetsgivarorganisationen för transportnäringen. Klicka på ett av alternativen nedan för att anpassa startsidan med branschspecifikt innehåll.