Skolskjutsar

uppdaterad torsdag 21 augusti 2014, 16:08

Buss med synlig skolskjutsskylt.
Buss med synlig skolskjutsskylt.
Bild ut Gert Ekströms privata arkiv.

 

Skolskjutsar – en viktig del av verksamheten
Under 1950-talet blev skolskjutsarna en viktig del av många taxi- och bussbolags verksamhet. I takt med att Sverige urbaniserades fick många byskolor stänga, och eleverna behövde då skjuts till närmaste tätort. Skolskjutsarna blev därmed ett viktigt politiskt verktyg för att människor skulle kunna bo kvar på landet.
 
Samtidigt hade många nya förorter växt upp kring de större städerna under efterkrigstiden. Detta gjorde att behovet av nya skolor ökade. På landsbygden byggdes centralskolor i samband med reformen om enhetsskolan och 1950 fattade riksdagen beslut om att införa en nioårig enhetsskola.
 

Fler resor – färre skolor 
Svensk Omnibustidning angav 1957 att antalet skolbarn som dagligen åkte buss ökade från 40 000 till 150 000 under tioårsperioden 1947 till 1957.
 
I Sverige minskade antalet ”skolhus” med 33 procent under åren 1941/42 och 1953/54, vilket kan ses som ett tecken på centralisering av skolväsendet och därmed ökad efterfrågan på transporter av skolbarn som positiva tecken för busstrafiken.
 

Skolstyrelserna skaffade egna bussar

Men bussägarna mötte konkurrens från SJ och även kommunerna. I maj 1959 beslöt Svenska Omnibusägareförbundets styrelse att skicka en skrivelse till länsskolnämnder och skolstyrelser för att påpeka det olämpliga i att skolstyrelserna skaffade egna bussar i fall där busslinjeföretagen kunde sköta trafiken på ett bättre sätt. I september samma år fastslog styrelsen i ett principuttalande att skolskjutsar borde förbehållas företagen där det var möjligt.
 
År 1959 kom även Väg- och vattenstyrelsens bestämmelser för skolskjutsar. I instruktionerna till besiktningsmännen stod att fordon för mer än åtta passagerare skulle klassificeras som buss, om fordonet inte tidigare varit klassificerat som personbil. Som en eftergift åt taxibranschen infördes samtidigt en ny typ av busskort för fordon med upp till fyra tons totalvikt. Förare av skolskjutsfordon fick förtur vid prövning till sådant trafikkort.
 
Några år senare, 1965, var bussägarna bekymrade över den fortsatta urbaniseringen. Man menade att om inte trenden bröts så skulle skarorna av skolpliktiga landsbygdsbarn snabbt glesna och därmed skulle färre barn åka med skolbuss.
 
Författare: Eva Häggmark


Barn i buss.
Barn i buss.
Bild ur Gert Ekströms privata arkiv.