Så här fungerar en avtalsrörelse

En avtalsrörelse innebär att flera förhandlingar om nya kollektivavtal pågår mer eller mindre samtidigt.

Transportföretagens förbund förhandlar om flertalet av sina kollektivavtal under avtalsrörelsen 2017. Totalt har företagen anslutna till något av Transportföretagens förbund ca 207.000 anställda.

Förhandlingarna förbereds genom att parterna tar fram förhandlingsmål och krav. Förbundens krav fastställs av respektive avtalsdelegation, som väljs på stämman varje år. I god tid innan de gamla avtalen löper ut startar sedan förhandlingarna genom utväxling av parternas krav och bud. Om förhandlingarna parterna emellan blir resultatlösa kan medlare kallas in.

När fredsplikten upphör

När ett kollektivavtal väl har löpt ut upphör den så kallade fredsplikten. Ett fackförbund kan då varsla om och vidta stridsåtgärder – exempelvis strejk – för att få igenom sina krav. Arbetsgivarna kan också vidta stridsåtgärder för att få igenom sina krav, exempelvis lockout – utestängning från arbetsplatsen.

En konflikt kan genomföras till låga kostnader för fackförbundet, men kan drabba företagen ekonomiskt mycket hårt. Därför är strejker vanligare än lockouter. Om facket får igenom sina krav kan andra fack ställa liknande eller högre krav i sina förhandlingar. På så sätt kan en spiral av kostnadsökningar sätta i gång.

”Märket” – Vem förhandlar först och varför?

Sverige har haft en historia av okontrollerade kostnadsökningar på 1970- och 1980-talen. Det ledde till hög inflation och till att reallöneutvecklingen blev svag samtidigt som Sveriges konkurrenskraft försämrades. Svenskt Näringsliv och dess förbund är numera överens om att det är den konkurrensutsatta sektorn som har de bästa förutsättningarna att träffa rimliga avtal. Därför ska dessa branscher förhandla först och resultatet av förhandlingarna bli vägledande för andra branscher.

När ett avtal inom den konkurrensutsatta industrin är träffat sätts det så kallade ”märket”. I regel är det en bransch inom industrin som "sätter märket". Efterföljande avtal ska som huvudregel följa märket, som ska beräknas i procent av det första avtalets kostnadsnivå.

Alla på arbetsgivarsidan är överens om att denna ordning gynnar alla. Sedan principen om märket infördes i slutet av 90-talet har också reallöneutvecklingen varit mycket god på svensk arbetsmarknad och inflationen låg. Till gagn för såväl näringslivet som löntagarna.