Nu avgörs framtiden för EU:s transportsektor

tisdag 12 mars

Under kvällen går Storbritanniens parlament till val om det avtal som skulle medföra en Brexit under ordnade former. Blir det nej väntar imorgon en omröstning om en avtalslös, hård Brexit. Skulle det bli nej även då är det upp till EU om de vill ge mer tid.

EU har varit tydliga från sitt håll: ”Det blir ingen tredje chans”, sade Europeiska kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker inför den stundande omröstningen om ett nytt avtal, som sker kvällen den 12 mars. Skulle det bli ett nej blir det istället en omröstning kring en avtalslös Brexit. Får även detta nej hamnar frågan hos EU som då måste godkänna om de vill ge Storbritannien mer tid.

–        EU har hela tiden varit tydliga med att ”det här är det bästa avtal som ni kan få” – och nu har de dessutom fått vissa korrigeringar. Samtidigt har det funnits en mentalitet hos vissa i Storbritannien av att man både vill äta kakan och ha den kvar – det resonemanget slutar sällan väl, säger Stefan Back, Ansvarig EU- och transportpolitik, Transportföretagen.

Göran Arkler, Transportföretagen, branschchef för Transportindustriförbundet, menar att det är svårt för EU att vara för tillmötesgående:

–        Det finns en faktor till som är väldigt tung. EU har ett krav på sig att en Brexit förvisso måste ske regelrätt, men det får inte framstå som ett för enkelt sätt att lämna EU. Det skulle uppmuntra andra krafter att driva samma linje. Det är en känslig fråga. 

I England har såväl företag som myndigheter under en längre tid förberett sig för en eventuell hard Brexit. Det gäller allt ifrån att försöka säkra att gränsövergångarna kan ske någorlunda smidigt även utan avtal, till att bunkra upp varor som det kan bli brist på. Samtidigt förbereder sig EU från sin sida, främst genom lagstiftningar som kan ta vid för de olika transportslagen och upprätthållandet av de transeuropeiska korridorerna. Rekommendationen till svenska företag har varit att förbereda sig på alla scenarier. 

–        Hard Brexit är inte kul för någon part, transportsektorn är bland de första att drabbas i det scenariot med de omtalade milslånga lastbilsköerna vid gränserna mot Storbritannien, säger Stefan Back.

Bibehållen tullunion eller stundande kaos?

En Brexit, oavsett form, är juridiskt svår och det kommer att ta tid att koppla isär Storbritannien och EU. Totalt är det över 700 lagstiftningar som berörs och där åtgärder krävs:

–        Går man in på detaljnivå är det oerhört komplicerat. Ett exempel är reglerna för tullar. Där måste flera frågor redas ut. Kan tullunionen leva vidare under en eventuell övergångsperiod? Blir det ingen tullunion, då blir läget väldigt tufft läge för både Storbritannien och för EU, säger Göran Arkler.

Förra veckan släppte CLECAT sin rapport om hur tullsystemet skulle påverkas av en avtalslös Brexit (läs mer här). I korta drag skulle Storbritannien få samma handelsmässiga status mot EU som andra utomstående länder, och således omfattas av tariffer och restriktioner. Göran Arkler tror att detta är konsekvenser som den engelska befolkningen inte var beredda på vid omröstningen:

–        Det finns en groende känsla bland befolkningen i Storbritannien om att de har blivit lurade. Man pratade om billigare varor, bättre sjukvård och så vidare och inget av det är verklighet. Det fördes inte heller någon diskussion om de arbetstillfällen som är på väg att försvinna från England, säger Göran Arkler.

En förändrad konkurrenssituation

Stefan Back menar att konflikten mellan Storbritannien och EU inte minst har sociala förtecken. Å ena sidan finns storstädernas befolkning som till stor del tycker sig dra nytta av en ökad globalisering, å andra sidan finns landsbygdens och småstädernas befolkning som inte tycker sig ha dragit samma nytta och som istället ser den ökade konkurrensen mot lokala bolag och jobb:

–        I grund och botten handlar konflikten till stor del om att Storbritannien vill få ett stopp på den fria rörligheten inom EU för personer, detta trots att de inte varit med i Schengensamarbetet. Man har haft mycket svårare att acceptera konkurrensen mot tjänstesektorn från länder i Östeuropa jämfört med den tidigare konkurrensen inom industrin, säger Stefan Back.

Trots motsättningarna hoppas han nu att ett utträde kan hanteras på bästa sätt:

–        Britterna har ändå fått öva ett tag på vad som skulle hända vid en hård Brexit och man kan ju tycka att de borde förstå att det skulle innebära väldigt allvarliga konsekvenser ganska snabbt, avslutar Stefan Back.